Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

"Vi har fått förväntningar på livet och kräver ett annat boende" - Massmediala bilder av 40-talister som omsorgstagare.

Författare:
  • Anders Jönsson
Publiceringsår: 2014
Språk: Svenska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Research Reports in Social Work
Volym: 2014:1
Dokumenttyp: Rapport
Förlag: Socialhögskolan, Lunds universitet

Abstract english

40-talisterna är en generation som har förknippats med flera karaktärsdrag, positiva som negativa, och framställs ofta som en mycket talrik generation. Det går att argumentera för att generationen inte endast utgör en kohort utan även en identitet. Då generationen utmålas som rik, mäktig och frisk finns det ett intresse att se hur denna generation kommer att beskrivas då dess medlemmar börjar ingå i stratumet äldre vilkas medlemmar ofta betecknas som fattiga, beroende och sjuka.



Genom en kvantitativ innehållsanalys av tidningsartiklar från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Aftonbladet och Expressen publicerade under perioden 1995-2012 var syftet att se hur dessa artiklar som representanter för en större medial bild uttrycker sina förväntningar kring hur äldreomsorgen kommer att förändras då 40-talisterna uppnår vårdkrävande ålder.



Resultatet av analysen visar att de studerade tidningsartiklarna målar upp en spretig bild av 40-talisternas äldreomsorg. I denna bild går det emellertid att se vissa mönster. Mötet mellan 40-talisterna och äldreomsorgen beskrivs som en finansiell utmaning. Till skillnad från en internationell kontext går det dock inte i den svenska mediebilden att direkt peka på att det rör sig om en individualisering av äldreomsorgens finanser utan denna utmaning anses även kunna lösas genom offentliga åtaganden.



Vidare går det att se att gruppen 40-talister visserligen målas upp som en grupp med karaktärsdrag och en identifikationspunkt men gruppens omnämnande minskar under den studerade tidsperioden och det går därmed att argumentera för att gruppen förlorar betydelse och makt. Detta medför dock inte per automatik att gruppens medlemmar blir mindre mäktiga.



Gruppen benämns som omsorgstagare mest frekvent runt millennieskiftet för att inte nämnas i lika många artiklar under periodens senare år. Detta kan tyckas något paradoxalt då gruppen åldersmässigt är närmare vårdkrävande ålder under de senare åren. 40-talisterna tycks även stå motvilliga till att ses som äldre och framför allt omsorgstagare.



Det är ytterst sällan som bilden av 40-talisterna problematiseras eller nyanseras. Gruppen framstår, och framställer sig, ofta som en homogen grupp. Gruppens betalningsförmåga rörande äldreomsorg är emellertid en aspekt som problematiseras av vissa artikelförfattare.



Rapportens slutdiskussion pekar på farhågorna i att helt och hållet analysera denna typ av material kvalitativt. Vidare ger studien en bild av 40-talisternas makt knuten till en generationsidentitet och ser hur denna makt kan förändras i framtida scenarion. Rapporten avslutas med en förklaring av betydelsen av mediernas beskrivning för den faktiska äldreomsorgen.

Keywords

  • Social Work

Other

Published
  • ISBN: 978-91-7623-005-3
Anders Jönsson. Foto: Patrik Hekkala
E-post: anders.jonsson [at] soch.lu.se

Doktorand

Socialhögskolan

28

Socialhögskolan
Besök: Bredgatan 13, Lund
Postadress: Box 23, 221 00 Lund
Telefon: 046-222 00 00 (vxl.)
Fax: 046-222 94 12

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg