Arne Kristiansen
Universitetslektor | Docent
Fri från narkotika. Om kvinnor och män som har varit narkotikamissbrukare
Free from drugs
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
De personer som ingår i undersökningen har gemensamt att de har erfarenheter av flera års avancerat narkotikamissbruk, varit drogfria i minst två år samt att de idag är socialt integrerade. Det faktum att de lyckats sluta missbruka narkotika och idag lever "vanliga liv" innebär att de tillhör en grupp som hitintills fått mycket liten uppmärksamhet av missbruksforskningen. När det gäller intervjupersonernas uppväxtvillkor, bakgrunder till att de började använda narkotika eller livssituationer under missbruket så skiljer de sig inte som grupp från den bild som framkommer av tidigare forskning om narkotikamissbruk. Att de lyckades bryta sig loss från narkotikamissbruket och idag lever "vanliga liv" kan således inte förklaras med att de var bättre rustade, varken socialt eller egenskapsmässigt, än de människor som blir kvar i missbrukslivet. Det var istället positiva förändringar av deras sociala och materiella villkor som möjliggjorde för dem att lämna narkotikamissbruket bakom sig. Av avgörande betydelse var att de tog sig in i sociala sammanhang där de byggde upp relationer till personer som gav dem stöd och som de kände sig accepterade och respekterade av. De flesta av intervjupersonerna genomgick behandling i samband med att de lämnade missbruket, men ingen av dem menade att behandlingen var tillräcklig för att de skulle kunna leva drogfria, utan behandlingen kan i stället betraktas som en del i en långvarig förändringsprocess där en rad andra faktorer var betydelsefulla. Undersökningen visar i flera avseenden på viktiga skillnader mellan de kvinnliga och manliga intervjupersonerna och t.ex. visar undersökningen att det är betydligt mer stigmatiserande för en kvinna än för en man att vara eller ha varit narkotikamissbrukare.
De personer som ingår i undersökningen har gemensamt att de har erfarenheter av flera års avancerat narkotikamissbruk, varit drogfria i minst två år samt att de idag är socialt integrerade. Det faktum att de lyckats sluta missbruka narkotika och idag lever "vanliga liv" innebär att de tillhör en grupp som hitintills fått mycket liten uppmärksamhet av missbruksforskningen. När det gäller intervjupersonernas uppväxtvillkor, bakgrunder till att de började använda narkotika eller livssituationer under missbruket så skiljer de sig inte som grupp från den bild som framkommer av tidigare forskning om narkotikamissbruk. Att de lyckades bryta sig loss från narkotikamissbruket och idag lever "vanliga liv" kan således inte förklaras med att de var bättre rustade, varken socialt eller egenskapsmässigt, än de människor som blir kvar i missbrukslivet. Det var istället positiva förändringar av deras sociala och materiella villkor som möjliggjorde för dem att lämna narkotikamissbruket bakom sig. Av avgörande betydelse var att de tog sig in i sociala sammanhang där de byggde upp relationer till personer som gav dem stöd och som de kände sig accepterade och respekterade av. De flesta av intervjupersonerna genomgick behandling i samband med att de lämnade missbruket, men ingen av dem menade att behandlingen var tillräcklig för att de skulle kunna leva drogfria, utan behandlingen kan i stället betraktas som en del i en långvarig förändringsprocess där en rad andra faktorer var betydelsefulla. Undersökningen visar i flera avseenden på viktiga skillnader mellan de kvinnliga och manliga intervjupersonerna och t.ex. visar undersökningen att det är betydligt mer stigmatiserande för en kvinna än för en man att vara eller ha varit narkotikamissbrukare.
Publiceringsår
1999
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Umeå universitet : Institutionen för socialt arbete
Ämne
- Social Work
Status
Published
Handledare
- Stefan Morén
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-7191-713-6
Försvarsdatum
26 november 1999
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Samhällsvetarhuset, Umeå universitet
Opponent
- Vera Segraeus