Vad gör du i Singapore?

– Jag är här för att genomföra en mindre fältstudie om ”mamprenörer”, ett begrepp som refererar till (medelklass-) kvinnor som säger upp sig från heltidsjobb och istället startar mindre företag, i syfte att frigöra tid att tillbringa med sina barn. En tydlig trend är att allt fler kvinnor väljer att gå ifrån traditionella heltidsjobb för att kunna stötta sina barn akademiskt. Detta är direkt kopplat till synen på barns utbildning (den anses vara väldigt viktig). Singapores utbildningssystem är extremt konkurrenspräglat, och elever delas in i grupper baserade på prestation redan vid tio års ålder. Privatlektioner utanför skoltid är, liksom i flera andra delar av Asien, väldigt utbrett och upptar en stor del av barns och föräldrars vardag (och ekonomiska resurser…).

Vad finns det för intresse för ditt forskningsämne där?

– Forskning om familj och befolkning är stort i Singapore, inte minst eftersom staten bedriver en extrem social ingenjörskonst. Singapores välfärdssystem vilar till stor del på att familjen ansvarar för äldre och yngre (det är exempelvis lagstiftat att vuxna barn har ansvar att försörja sina gamla föräldrar, om dessa inte har resurser att försörja sig själva). Intresset för familjeforskning är därmed till stor del instrumentell. Familjeforskningen i Singapore är dock primärt av kvantitativt slag, och är ofta policyinriktad. Etnografisk forskning, som jag bedriver, är betydligt mer sällsynt.

Förs det debatter i medierna i Singapore om frågor kring barnuppfostran och sådant du studerar?

– Absolut, det är ett ämne som förekommer såväl i traditionell media som i sociala medier. Ett intressant och slående exempel på det sistnämnda är ett nätverk som heter "Kiasu parents". Kiasu är ett begrepp som kort och gott betyder 'fear of loosing', och i den här kontexten refererar det till föräldrar som gör sitt yttersta för att försäkra sig om att barnen lyckas i skolan (genom att investera tid, energi och inte minst pengar i diverse aktiviteter, såsom privatundervisning).

Vad är den största skillnaden mot Sverige när det gäller familjekonstellationer, kontakten över generationsgränser och attityder kring föräldraskap?

– Ifråga om familjetraditioner och generationsförhållanden skiljer sig Singapore markant ifrån Sverige, vilket delvis kan förstås som ett resultat av en välfärdsmodell som vilar på familjen som primär enhet (jag nämnde lagstiftningen kring barns ansvar för äldre föräldrar ovan). Familjen har alltså en tydlig praktisk funktion.

– Jämfört med Sverige är föräldraförsäkringen begränsad, kvinnor har fyra månaders ledighet (pappor har ett fåtal dagar) och det är relativt dyrt med barnomsorg. En vanlig lösning är därför att mor- eller farföräldrarna tar hand om barnbarnen. 

– Det faktum att generationskontrakten är så pass betydelsefull står dock i kontrast till de stora generationsklyftor som ändå finns (och som har uppstått som ett resultat av en extremt snabb utveckling och modernisering av samhället). Samtidigt som det finns flera exempel på kontakter över generationsgränser finns det också tydliga skillnader, inte minst vad gäller attityder rörande föräldraskap. Flera av de personer (medelklasskvinnor i åldrarna 25 till 40) jag har intervjuat betonar att de har väldigt bestämda uppfattningar om barnuppfostran och att dessa uppfattningar skiljer sig stort från hur de själva fostrades. I flera fall angav intervjupersonen att detta är ytterligare en anledning till varför de vill ta hand om sina barn själva (istället för att låta mor- eller farföräldrarna ta hand om dem).

Senare i år publiceras Kristina Göranssons artikel ”Raising Successful Children:
Children as Accumulation Strategy and the Renegotiation of Parenting Arrangements in Singapore” i Asia Pacific Journal of Anthropology. Artikeln behandlar hur materiella och känslomässiga investeringar i barnuppfostran görs kulturellt meningsfulla i kinesiska medelklassfamiljer i Singapore, och vad konsekvenserna av dessa blir för familjelivet. Huvuddelen av datainsamlandet till den artikeln genomfördes i Singapore mellan 2002 och 2004, och under kortare fältbesök 2009 och 2012.