Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Oväntade effekter när LOV implementeras i äldreomsorgen

I en ny forskningsrapport från Socialhögskolan synas LOVs (Lagen om valfrihetssystem) implementering i tre kommuner. Studien visar bland annat att det var svårt att förmå privata utförare att verka i de geografiskt perifera delarna av kommunerna och att det uppmuntrades att marknadsanpassa servicen via RUT-avdrag.

Omslag till rapporten Konkurrensutsatt äldreomsorg: Utmaningar och dilemman
I rapporten studeras LOVs implementering i Hultsfred, Västervik och Kalmar ur ett forskarperspektiv (under perioden 2015-01-01 till 2016-06-30), ett internationellt perspektiv (en jämförelse med Storbritannien) och ett verksamhetsperspektiv (röster från de kommunala verksamheterna). Rapporten bygger på intervjuer, dokumentanalys och komparativa iakttagelser. En initial iakttagelse är att LOV i början var en politiskt omstridd reform, men detta luckrades upp och LOV kom fortsättningsvis att hanteras som en administrativ och inte politiskt laddad reform.

 

I rapporten konstateras att LOV får effekter av större omfattning än vad som specificerades i själva reformen. Den ger upphov till ”ringar på vattnet” i form av väntade och oväntade respektive kommunlika och kommunolika anpassningar i de tre kommunerna. Några effekter som lyfts fram är att upphandlingar kräver precisering i en interaktiv process mellan beställare och utförare; att det visade sig svårt att förmå privata utförare att verka i de geografiskt perifera delarna; att kommunen fick fortsätta att utföra vissa uppgifter av kostnadsskäl för att få napp (nattpatruller och specialistsjukvård); att service uppmuntrades att marknadsanpassas via RUT-avdrag; att statens institutioner i olika avseenden styrde processen genom utbildningar, ekonomisk stimulans och att tillhandahålla statistik avseende kommunala jämförelser över kostnader och kvalitet.

Rapporten har skrivits av Staffan Blomberg, forskare och prefekt vid Socialhögskolan i Lund, samt Jan Petersson, professor i socialt arbete.

– Särskilt glädjande att studenter har varit med och bidragit till forskningen. En iakttagelse vi gjort är att kvalitet seglat upp som ett ledord både i den politiska ordväxlingen och i det kommunala förändringsarbetet. Detta framgår också av de master- och magisteruppsatser som skrivs/skrivits inom projektet, säger rapportförfattarna.

Projektet finansierades av Familjen Kamprads stiftelse.

Rapporten inleds med en sammanfattning på engelska och finns att ladda ner i sin helhet här.

Här kan du läsa Ellen Sverkerssons magisteruppsats Kundupplevd kvalitet i hemtjänsten- En kvalitativ studie om den kommunala hemtjänsten i Kalmar.