Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Pågående forskning presenterades för kommunen

Harald Gegner, Camilla Larsson, Ida Runge, Lisa Andersson, Stina Balldin, David Hedlund och Teres Hjärpe
Harald Gegner, Camilla Larsson, Ida Runge, Lisa Andersson, Stina Balldin, David Hedlund och Teres Hjärpe

Intresset var stort när doktorander i socialt arbete presenterade sina projekt för medarbetare på socialförvaltningen i Lund. Det hanns även med en uppmaning till fortsatta studier i socialt arbete.

Från Socialhögskolan deltog Stina Balldin, David Hedlund och Teres Hjärpe; Malmö högskola representerades av Camilla Larsson, Ida Runge och Lisa Andersson.

Stina Balldin berättade om en forskningsöversikt om videofeedback-program hon gjort tillsammans med två andra forskare. Videofeedback är när interaktion mellan barn och vuxen (oftast en förälder) filmas och den vuxne därefter reflekterar över filmen tillsammans med en terapeut. Slutsatsen av genomgången av 29 olika studier visade att videofeedback främjar barn-föräldrarelationen och att inget program verkade fungera markant bättre än någon annan.

Just nu håller Stina på med en artikel som handlar om resultatet från en studie där Marte Meo och Samordningsmöten (MOS) jämförs med sedvanliga insatser i förskola och skola.

– Det är viktigt att det forskas både kvalitativt och kvantitativt om dessa program för att se att de verkligen fungerar, videofeedback-programmet Marte Meo exempelvis har använts i Sverige i 25 år, men det har inte forskats så mycket kring effekterna.

Stina Balldin, Socialhögskolan i Lund, presenterar sin forskning om videofeedback
Stina Balldin
David Hedlund pratade om managementfilosofin ”Lean” och socialt arbete. Han visade, utifrån en litteraturöversikt, att Lean används som en ”floating signifier”, alltså att det godtyckligt ges en betydelse av den som använder begreppet. Det används lite när och hur man känner för det. Ett exempel är hur vårdföretaget Carema tidigare lyftes fram som en organisation där Lean implementerats framgångsrikt, men efter ”Carema-skandalen” togs all information om Carema bort, då var plötsligt Lean inte relevant längre.

– Större studier (meta-analyser) visar på så kallat noll- eller motsatta effekter av Lean i organisationer utanför tillverkningsindustrin. Denna forskning är viktig för att bedöma värdet av Lean i styrning och organisering av socialt arbete, sammanfattade David.

Teres Hjärpe skriver en avhandling om mätningar och statistik i socialtjänsten. Hon pratade om sifferpraktiker - vad vi gör med och kring siffror. Ett exempel från hennes fältstudier kom från enhetschef som fått nya tjänster till sin enhet med hjälp av ett diagram och menade att "Man måste göra det tydligt för politiken i siffror att det är en skillnad/ ... /det går ju att tolka in allt möjligt i de orden annars".

En implikation av siffrornas status är att förebyggande arbete blir nedprioriterat eftersom det är svårt att mäta. Teres ska i nya fältobservationer undersöka vilken roll siffror spelar i socialtjänsten, hur de används och vad siffror gör med det praktiska sociala arbetet.

Vi ska bli bättre på att fånga upp de som faktiskt vill läsa vidare eller småningom forska.

Varför forska i socialt arbete

Dagen anordnades av Harald Gegner som arbetar som utvecklingssekreterare inom socialförvaltningen i Lunds kommun och är antagen som doktorand i socialt arbete vid Malmö högskola. Inledningsvis betonade han hur spännande det är att se bredden inom socialt arbete, något som doktoranderna själva återkom till efter presentationerna, när frågan om varför forskning i socialt arbete är viktigt lyftes.

  • "Socialt arbete är så komplext med olika frågor på olika nivåer, det är viktigt att den bredden får finnas."
  • "Om vi inte forskar om våra ämnen kommer forskare från andra discipliner göra det, men vi inom professionen har mycket att tillföra med vårt specialistperspektiv."
  • "Det är en demokratifråga. Socialt arbete styrs i hög grad av det som staten ålägger professionen. Det är viktigt att följa upp det som staten bestämmer."

Uppmuntrade till att läsa vidare

Efter presentationerna passade Leili Laanemets, studierektor vid Socialhögskolan och Marcus Herz från Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola på att berätta om institutionernas samarbete på masternivå. Masterprogrammet vid Socialhögskolan i Lund är flexibelt då studenten själv bygger ihop kurserna till en examen i samråd med studierektor.

– Det kan hända att man läst tidigare kurser inom socialt arbete eller andra närliggande ämnen som man kan ta med i en examen, berättade Leili Laanemets.

De båda lärosätena kommer att koordinera när olika masterskurser ges, för att ge studenterna möjlighet att läsa kurser på båda orterna. Syftet är att bygga upp en masterkultur i socialt arbete. Samarbetet dras igång till våren 2018.

– Vi ska också bli bättre på att fånga upp studenter och yrkesverksamma som faktiskt vill läsa vidare eller småningom forska, sa Markus Herz.