Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Rapport: Motvilja till dokumentering på vårdcentraler

Katarina Jacobsson, professor vid Socialhögskolan, har tillsammans med Joakim Thelander från Högskolan Kristianstad skrivit rapporten " Den motvillige administratören. Om pappersgöra och datorjobb på vårdcentralen". Rapporten tar en etnografisk och kunskapssociologisk ansatts och analyserar dokumenteringspraktiker vid tre vårdcentraler i Skåne genom intervjuer och observationer.

Vad har ni undersökt?
– Vi har följt läkare, sjuksköterskor, administratörer m.m. på ett antal vårdcentraler för att se vad de ägnar sig åt i det vardagliga arbetet. Vi har särskilt intresserat oss för pappersgöra och datoranvändning: hur personalen hanterar journalanteckningar, skriver remisser, registrerar uppgifter och mycket annat, säger Katarina Jacobsson.

Vad är bakgrunden till rapporten?
– Det är en delrapport inom det treåriga projektet "Blanketter, formulär och pappersgöra – expanderande dokumenteringspraktiker i sjukvård och socialtjänst" som finansieras av RJ. Projektets syfte är ytterst att jämföra två fält – det medicinska och det sociala arbetets fält – som båda omfattas av ökande redovisningskrav under generella påbud om ökad kvalitet, effektivitet och säkerhet. Ytterligare medarbetare i projektet är Elizabeth Martinell Barfoed, Teres Hjärpe och Lisa Carlstedt, säger Katarina Jacobsson.

Vad går det att dra för slutsatser från det ni undersökt?
– Som titeln på rapporten antyder (och tidigare studier) finns det en ganska utbredd motvilja till dokumentering på vårdcentralerna – inte minst tycks det finnas förväntan om att man bör vara kritisk till en stor administrationsbörda. Samtidigt är det inte all dokumentering som ifrågasätts. Det är den "onödiga" och den "orimliga" dokumentationen som kritiseras. Vad som betraktas som onödig, för omfattande eller för knapphändig dokumentering är inte givet utan varierar med både yrkesperspektiv och situation. På så vis är pappersgörat föremål för kontinuerliga förhandlingar och en källa till frustration och engagemang. Det är alltså inte bara det faktiska dikterandet, skrivandet, klickandet och sorterandet som är tidskrävande – även som samtalsämne är pappersgöra socialt och emotionellt uppslukande, säger Katarina Jacobsson.

Kommer ni jobba vidare med materialet?
– Absolut! Vi jobbar för fullt med både ytterligare materialinsamling och publikationer av olika slag. Närmast står analyser av hur det går till när avvikelserapporter formuleras, hur socialtjänstens vardagsskrivande ser ut och hur kvalitetsmätningar blir till. Ytterst söker vi förstå hur trender i tiden – ofta lanserade i form av påbud från Socialtjänsten och SKL – kommer till uttryck i det vardagliga arbetet, vad det gör för de professionella såväl som för klienter och patienter, säger Katarina Jacobsson.

Här hittar du rapporten i sin helhet.