David Hoff
FD i rättssociologi | Universitetslektor
Varför etiska kommittéer?
Why Ethics Committees?
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Från 1980-talet har etiken diskuterats flitigt i samhället. Det har i samband med detta utvecklats etiska kommittéer. Etiska kommittéer är en typ av organ inom företag, branscher, professioner och andra organisationer som handhar etiska frågor och problem. De etiska kommittéerna fungerar rådgivande i etiska frågor, de kan fastställa etiska regler för en organisation och de kan tillämpa interna etiska regler. Framväxten av etiska kommittéer kan ses som en institutionalisering av etiken. Syftet med denna studie är att undersöka de etiska kommittéerna som sociala styrningsformer (Stjernquist et al, 1971). De etiska kommittéerna är normbildande och styrande inom ett specifikt område. Avhandlingen analyserar de etiska kommittéernas styrningsfunktioner i en social kontext. Bakgrunden till framväxten av etiska kommittéer undersökes, och avhandlingens frågeställning är: varför inrättas etiska kommittéer? Den etiska debatten som inleds under 1980-talet har påverkat utvecklingen av etiska kommittéer. Debatten och det allmänt förhöjda intresset för etiska frågor i samhället tar sig en del olika uttryck. Det finns en kritik mot den girighet som fått chefer inom näringslivet att tillförskansa sig stora löner och pensioner, men kritiken drabbar också politiker som inte lever som de lär. I övrigt diskuteras etik inom de flesta samhällsområden. Vid en närmare betraktelse av den etiska debatten finner man en förändring i samhället som börjar någon gång under 1980-talet. Det börjar med en ekonomisk kris i början av 1980-talet, vilken tvingar fram besparingar inom den offentliga sektorn. Den liberala marknadsideologin får en grogrund att växa från, nu när politiken inte lyckats lösa de ekonomiska problemen. Denna kris leder till en avreglering av flera områden. Staten drar sig t ex tillbaka från konsumentområdet, och de viktigaste avregleringsåtgärderna är troligen avskaffandet av valutaregleringen och kreditmarknadsregleringen. När staten drar sig tillbaka från områden uppstår styrningsmässiga tomrum. Det saknas instrument för normbildning och konfliktlösning. Det växer fram en ganska omfattade självreglering inklusive etisk styrning via etiska kommittéer inom näringslivet i svallvågorna efter statens avregleringar. Under början av 1990-talet uppstår ännu en djup ekonomisk kris i Sverige. Denna påverkar sjukvården i stor utsträckning. Staten måste minska sina utgifter på sjukvårdsområdet. I början av 1990-talet tillsätts en offentlig utredning (SOU 1995:5), om prioriteringar inom sjukvården. I denna fastställs ett antal viktiga principer som skall ligga till grund för prioriteringar. Det föreslås också en prioriteringsordning. Dessutom föreslås att sjukvården skall inrätta speciella ”prioriteringskommittéer”, som skall kunna arbeta styrande och stödjande för sjukvårdspersonal i svåra prioriteringsval. I verkligheten inrättas istället etiska kommittéer. Också tidigare existerande vårdetiska kommittéer får prioriteringsfrågan på sitt bord. Avhandlingen visar att det finns etiska kommittéer i ett antal olika sammanhang. Kartläggningen har placerat in dem i följande kategorier: professionsetiska kommittéer, branschetiska kommittéer, vårdetiska kommittéer, marknadsföringsetiska kommittéer, forskningsetiska kommittéer och övriga etiska kommittéer. De etiska kommittéerna diskuteras dels utifrån ett internt perspektiv (”självbilden”) och dels utifrån ett externt perspektiv (den rättssociologiska analysen). Det interna perspektivet närmar sig avhandlingens frågeställning sett ur en intern synvinkel: dvs hur svarar representanter för de etiska kommittéerna själva på frågeställningen. Det externa perspektivet försöker besvara frågeställningen mot bakgrund av ett rättssociologiskt styrningsperspektiv. De etiska kommittéerna betraktas som sociala styrningsformer inom en organisation eller på ett område. Hur ser styrningsproblembilden ut i bakgrunden till framväxten av etiska kommittéer? Härvid används ett genealogiskt tillvägagångssätt i det att avhandlingen söker analysera historiska processer som legat till grund för utvecklingen av etiska kommittéer. Ur det interna perspektivet beskrivs utvecklingen av etiska kommittéer utifrån följande funktioner. De etiska kommittéerna inrättas för att skapa en etisk medvetenhet inom en profession, bransch eller annan organisation, för att vara etiskt rådgivande, för att skapa etiska regler och för att tillämpa etiska regler på ett område eller inom en organisation. Självbilden talar mycket om en etisk organisation som skall utföra etiska funktioner – de etiska kommittéerna är en institutionalisering av etiken. Utifrån det rättssociologiska perspektivet diskuteras de etiska kommittéernas framväxt ur flera olika infallsvinklar. Med hjälp av rättssociologen Niklas Luhmanns (1995) systemteori belyses de etisk kommittéerna som specialiserade system som utdifferentierats inom ett större system. På t ex forskningsområdet har det utvecklats forskningsetiska kommittéer, som verkar inom forskningssamfundet. Komplexiteten på forskningsområdet behöver hanteras. De forskningsetiska kommittéernas uppgift är att skapa normativa förväntningar kring forskningens handlingar. De forskningsetiska kommittéerna skapar normer för ett område som saknar rättslig styrning. Liknande tendenser finns inom de branschetiska och de marknadsföringsetiska kommittéerna. För att nämna ett exempel så finns det ingen rättslig inskränkning av könsdiskriminerande reklam, utan den styrning som finns sker inom ramen för näringslivets privata normbildning. Det finns etiska regler mot könsdiskriminerande reklam och dessa tillämpas av en etisk kommitté: Etiska rådet mot könsdiskriminerande reklam. Den utomrättsliga styrningen betraktas i vissa fall, av statsmakten, som en mer flexibel styrningsform som kan komma åt problem som är svåra att reglera enligt den statligt-rättsliga ordningen. En dylik offentlig reglering kan exempelvis strida mot grundlagen; vilket staten t ex ansett då det gäller en laglig inskränkning av könsdiskriminerande reklam. Det finns också en annan sida av saken: etiska kommittéer har inrättats föra att motverka lagstiftning. Det har alltså varit en strategi i vissa privata och offentliga organisationer att införa självreglering, och därmed förhoppningsvis slippa rättslig intervenering. Via införandet av självreglering som etiska kommittéer ges det en signal till lagstiftaren att professionen, branschen eller organisationen själv hanterar konflikter och andra styrningsproblem inom respektive område, och man signalerar därmed att det inte behövs någon statlig reglering. Även staten uppmuntrar utomrättsliga åtgärder. Detta gjordes i mitten av 1980-talet i en proposition om konsumentpolitiken (1985/86:121). Näringslivet uppmanades att skapa s k egenåtgärder för att själva lösa konflikter på konsumentområdet. Detta var ett led i en besparingspolitik, men också i en förändrad ideologi från politikernas sida. De fanns en politisk intention att avreglera i samhället. Det sker i Sverige en övergång från en blandekonomi till en marknadsekonomi. Även på forskningsområdet har staten drivit på utvecklingen av utomrättslig formaliserad styrning i form av forskningsetikkommittéer och olika forskningsetiska koder. Skälen för staten att vilja se en utveckling av privata styrningsformer är flera, förutom ekonomiska och ideologiska skäl så kan det också finnas opinionsmässiga skäl. När olika samhällsområden kritiseras och diskuteras i den offentliga debatten faller kritiken ofta på staten. Det krävs att man gör någonting åt problemen, som ofta definieras som styrningsproblem. För politikerna ligger lagstiftningsinstrumentet när till hands – helt enkelt att man går in från statens sida och styr upp en verksamhet. Men staten kan också förebygga eller försöka lösa den här typen av kritik genom att uppmana eller hota företag, branscher och andra organisationer att själva hantera problemen. När man tittar historiskt på framväxten av etiska kommittéer, etiska regler så finns ofta kritik med i bilden. Två professioner där detta synts tydligt är läkarna och advokaterna. Dessa har dock på lång sikt byggt upp ett förtroende och även en status för professionerna. I detta arbete spelar etiken en viktig roll. Genom införa etisk styrning och att arbeta med etiska frågor har professionerna skapat goodwill och ett gott anseende. Kritik har också framkommit flera gånger i den internationella och svenska forskningshistorien. Det mest kända exemplet torde vara de tyska läkarnas forskningsförsök på koncentrationslägersfångar under andra världskriget. Dessa försök ledde i många fall till dödsfall eller plågsamma upplevelser för försökspersonerna. Nürnbergkoden är en etisk regelsamling som skapades av segrarmakterna efter kriget och Nürnbergrättegångarna. Utifrån infallsvinkeln kring samhällets specialisering blir det svårt att förklara dynamiken mellan kritiken, etiken och statens hot om lagstiftning. Från Luhmanns synvinkel specialiseras samhället för att reducera komplexitet på ett område. Det viktiga är att det skapas normer för handlandet på områden där detta saknas. De etiska normerna fyller på så vis en viktig funktion t ex på forskningsområdet, och självklart även de etiska kommittéerna som tillämpar de etiska reglerna. Specialiseringstesen förklarar behovet av stabila förväntning eller normer, men de förklarar inte den kritik som ofta funnits i bakgrunden till etiska kommittéers framväxt. Durkheim (1992) har också behandlat det specialiserade samhället och dess relation till moralen i samhället. Moralen förändras i det specialiserade samhället. Vi går från en likriktad moral till en specialiserad etik. Durkheim tänkte sig att ett lands olika professioner och yrken skulle genomföra en etisk styrning av verksamheten. Men det skulle också finnas kvar en gemensam moral för hela samhället. Denna samhällsmoral skulle staten vara uttryck för. Tittar man på de etiska kommittéernas framväxt utifrån en Durkheimiansk infallsvinkel så kan man först konstatera att samhället, enligt hans sett att se det, har behov av en specialiserad styrning, och denna skall dessutom vara etisk. Det är möjligt att det saknas en etisk dimension i de (specialiserades) organisationer där etiska kommittéer inrättats, och där det uttalats en kritik på något sätt mot organisationen. I vart fall verkar det saknas en legitimitetsaccept (Stjernquist et al 1971) på flera områden under vissa perioder för den specialiserade styrningen. Denna brist på legitimitetsaccept man försöker hantera genom att inrätta etiska kommittéer. Det är enligt avhandlingens teser tänkbart att etiken och etikbegreppet i detta sammanhang används för att skapa goodwill åt en kritiserad verksamhet. Det kan dock finnas andra intressen än rent etiska i bakgrunden när en organisation inför etisk styrning. Det kan vara ekonomiska intressen och det kan också vara för att skapa autonomi - självbestämmande - för en profession, bransch eller organisation.
Från 1980-talet har etiken diskuterats flitigt i samhället. Det har i samband med detta utvecklats etiska kommittéer. Etiska kommittéer är en typ av organ inom företag, branscher, professioner och andra organisationer som handhar etiska frågor och problem. De etiska kommittéerna fungerar rådgivande i etiska frågor, de kan fastställa etiska regler för en organisation och de kan tillämpa interna etiska regler. Framväxten av etiska kommittéer kan ses som en institutionalisering av etiken. Syftet med denna studie är att undersöka de etiska kommittéerna som sociala styrningsformer (Stjernquist et al, 1971). De etiska kommittéerna är normbildande och styrande inom ett specifikt område. Avhandlingen analyserar de etiska kommittéernas styrningsfunktioner i en social kontext. Bakgrunden till framväxten av etiska kommittéer undersökes, och avhandlingens frågeställning är: varför inrättas etiska kommittéer? Den etiska debatten som inleds under 1980-talet har påverkat utvecklingen av etiska kommittéer. Debatten och det allmänt förhöjda intresset för etiska frågor i samhället tar sig en del olika uttryck. Det finns en kritik mot den girighet som fått chefer inom näringslivet att tillförskansa sig stora löner och pensioner, men kritiken drabbar också politiker som inte lever som de lär. I övrigt diskuteras etik inom de flesta samhällsområden. Vid en närmare betraktelse av den etiska debatten finner man en förändring i samhället som börjar någon gång under 1980-talet. Det börjar med en ekonomisk kris i början av 1980-talet, vilken tvingar fram besparingar inom den offentliga sektorn. Den liberala marknadsideologin får en grogrund att växa från, nu när politiken inte lyckats lösa de ekonomiska problemen. Denna kris leder till en avreglering av flera områden. Staten drar sig t ex tillbaka från konsumentområdet, och de viktigaste avregleringsåtgärderna är troligen avskaffandet av valutaregleringen och kreditmarknadsregleringen. När staten drar sig tillbaka från områden uppstår styrningsmässiga tomrum. Det saknas instrument för normbildning och konfliktlösning. Det växer fram en ganska omfattade självreglering inklusive etisk styrning via etiska kommittéer inom näringslivet i svallvågorna efter statens avregleringar. Under början av 1990-talet uppstår ännu en djup ekonomisk kris i Sverige. Denna påverkar sjukvården i stor utsträckning. Staten måste minska sina utgifter på sjukvårdsområdet. I början av 1990-talet tillsätts en offentlig utredning (SOU 1995:5), om prioriteringar inom sjukvården. I denna fastställs ett antal viktiga principer som skall ligga till grund för prioriteringar. Det föreslås också en prioriteringsordning. Dessutom föreslås att sjukvården skall inrätta speciella ”prioriteringskommittéer”, som skall kunna arbeta styrande och stödjande för sjukvårdspersonal i svåra prioriteringsval. I verkligheten inrättas istället etiska kommittéer. Också tidigare existerande vårdetiska kommittéer får prioriteringsfrågan på sitt bord. Avhandlingen visar att det finns etiska kommittéer i ett antal olika sammanhang. Kartläggningen har placerat in dem i följande kategorier: professionsetiska kommittéer, branschetiska kommittéer, vårdetiska kommittéer, marknadsföringsetiska kommittéer, forskningsetiska kommittéer och övriga etiska kommittéer. De etiska kommittéerna diskuteras dels utifrån ett internt perspektiv (”självbilden”) och dels utifrån ett externt perspektiv (den rättssociologiska analysen). Det interna perspektivet närmar sig avhandlingens frågeställning sett ur en intern synvinkel: dvs hur svarar representanter för de etiska kommittéerna själva på frågeställningen. Det externa perspektivet försöker besvara frågeställningen mot bakgrund av ett rättssociologiskt styrningsperspektiv. De etiska kommittéerna betraktas som sociala styrningsformer inom en organisation eller på ett område. Hur ser styrningsproblembilden ut i bakgrunden till framväxten av etiska kommittéer? Härvid används ett genealogiskt tillvägagångssätt i det att avhandlingen söker analysera historiska processer som legat till grund för utvecklingen av etiska kommittéer. Ur det interna perspektivet beskrivs utvecklingen av etiska kommittéer utifrån följande funktioner. De etiska kommittéerna inrättas för att skapa en etisk medvetenhet inom en profession, bransch eller annan organisation, för att vara etiskt rådgivande, för att skapa etiska regler och för att tillämpa etiska regler på ett område eller inom en organisation. Självbilden talar mycket om en etisk organisation som skall utföra etiska funktioner – de etiska kommittéerna är en institutionalisering av etiken. Utifrån det rättssociologiska perspektivet diskuteras de etiska kommittéernas framväxt ur flera olika infallsvinklar. Med hjälp av rättssociologen Niklas Luhmanns (1995) systemteori belyses de etisk kommittéerna som specialiserade system som utdifferentierats inom ett större system. På t ex forskningsområdet har det utvecklats forskningsetiska kommittéer, som verkar inom forskningssamfundet. Komplexiteten på forskningsområdet behöver hanteras. De forskningsetiska kommittéernas uppgift är att skapa normativa förväntningar kring forskningens handlingar. De forskningsetiska kommittéerna skapar normer för ett område som saknar rättslig styrning. Liknande tendenser finns inom de branschetiska och de marknadsföringsetiska kommittéerna. För att nämna ett exempel så finns det ingen rättslig inskränkning av könsdiskriminerande reklam, utan den styrning som finns sker inom ramen för näringslivets privata normbildning. Det finns etiska regler mot könsdiskriminerande reklam och dessa tillämpas av en etisk kommitté: Etiska rådet mot könsdiskriminerande reklam. Den utomrättsliga styrningen betraktas i vissa fall, av statsmakten, som en mer flexibel styrningsform som kan komma åt problem som är svåra att reglera enligt den statligt-rättsliga ordningen. En dylik offentlig reglering kan exempelvis strida mot grundlagen; vilket staten t ex ansett då det gäller en laglig inskränkning av könsdiskriminerande reklam. Det finns också en annan sida av saken: etiska kommittéer har inrättats föra att motverka lagstiftning. Det har alltså varit en strategi i vissa privata och offentliga organisationer att införa självreglering, och därmed förhoppningsvis slippa rättslig intervenering. Via införandet av självreglering som etiska kommittéer ges det en signal till lagstiftaren att professionen, branschen eller organisationen själv hanterar konflikter och andra styrningsproblem inom respektive område, och man signalerar därmed att det inte behövs någon statlig reglering. Även staten uppmuntrar utomrättsliga åtgärder. Detta gjordes i mitten av 1980-talet i en proposition om konsumentpolitiken (1985/86:121). Näringslivet uppmanades att skapa s k egenåtgärder för att själva lösa konflikter på konsumentområdet. Detta var ett led i en besparingspolitik, men också i en förändrad ideologi från politikernas sida. De fanns en politisk intention att avreglera i samhället. Det sker i Sverige en övergång från en blandekonomi till en marknadsekonomi. Även på forskningsområdet har staten drivit på utvecklingen av utomrättslig formaliserad styrning i form av forskningsetikkommittéer och olika forskningsetiska koder. Skälen för staten att vilja se en utveckling av privata styrningsformer är flera, förutom ekonomiska och ideologiska skäl så kan det också finnas opinionsmässiga skäl. När olika samhällsområden kritiseras och diskuteras i den offentliga debatten faller kritiken ofta på staten. Det krävs att man gör någonting åt problemen, som ofta definieras som styrningsproblem. För politikerna ligger lagstiftningsinstrumentet när till hands – helt enkelt att man går in från statens sida och styr upp en verksamhet. Men staten kan också förebygga eller försöka lösa den här typen av kritik genom att uppmana eller hota företag, branscher och andra organisationer att själva hantera problemen. När man tittar historiskt på framväxten av etiska kommittéer, etiska regler så finns ofta kritik med i bilden. Två professioner där detta synts tydligt är läkarna och advokaterna. Dessa har dock på lång sikt byggt upp ett förtroende och även en status för professionerna. I detta arbete spelar etiken en viktig roll. Genom införa etisk styrning och att arbeta med etiska frågor har professionerna skapat goodwill och ett gott anseende. Kritik har också framkommit flera gånger i den internationella och svenska forskningshistorien. Det mest kända exemplet torde vara de tyska läkarnas forskningsförsök på koncentrationslägersfångar under andra världskriget. Dessa försök ledde i många fall till dödsfall eller plågsamma upplevelser för försökspersonerna. Nürnbergkoden är en etisk regelsamling som skapades av segrarmakterna efter kriget och Nürnbergrättegångarna. Utifrån infallsvinkeln kring samhällets specialisering blir det svårt att förklara dynamiken mellan kritiken, etiken och statens hot om lagstiftning. Från Luhmanns synvinkel specialiseras samhället för att reducera komplexitet på ett område. Det viktiga är att det skapas normer för handlandet på områden där detta saknas. De etiska normerna fyller på så vis en viktig funktion t ex på forskningsområdet, och självklart även de etiska kommittéerna som tillämpar de etiska reglerna. Specialiseringstesen förklarar behovet av stabila förväntning eller normer, men de förklarar inte den kritik som ofta funnits i bakgrunden till etiska kommittéers framväxt. Durkheim (1992) har också behandlat det specialiserade samhället och dess relation till moralen i samhället. Moralen förändras i det specialiserade samhället. Vi går från en likriktad moral till en specialiserad etik. Durkheim tänkte sig att ett lands olika professioner och yrken skulle genomföra en etisk styrning av verksamheten. Men det skulle också finnas kvar en gemensam moral för hela samhället. Denna samhällsmoral skulle staten vara uttryck för. Tittar man på de etiska kommittéernas framväxt utifrån en Durkheimiansk infallsvinkel så kan man först konstatera att samhället, enligt hans sett att se det, har behov av en specialiserad styrning, och denna skall dessutom vara etisk. Det är möjligt att det saknas en etisk dimension i de (specialiserades) organisationer där etiska kommittéer inrättats, och där det uttalats en kritik på något sätt mot organisationen. I vart fall verkar det saknas en legitimitetsaccept (Stjernquist et al 1971) på flera områden under vissa perioder för den specialiserade styrningen. Denna brist på legitimitetsaccept man försöker hantera genom att inrätta etiska kommittéer. Det är enligt avhandlingens teser tänkbart att etiken och etikbegreppet i detta sammanhang används för att skapa goodwill åt en kritiserad verksamhet. Det kan dock finnas andra intressen än rent etiska i bakgrunden när en organisation inför etisk styrning. Det kan vara ekonomiska intressen och det kan också vara för att skapa autonomi - självbestämmande - för en profession, bransch eller organisation.
Avdelning/ar
- Rättssociologiska institutionen
Publiceringsår
2003
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Studies in Sociology of Law
Volym
20
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lund University
Ämne
- Law and Society
Nyckelord
- professional ethics
- reducing complexity
- normative expectations
- norms
- legitimacy
- morals
- ethics
- ethical steerage
- social steerage
- ethics committees
- social control unit
- civic morals
- Stjernquist
- Luhmann
- Durkheim
- Sociology
- Sociologi
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1403-7246
- ISBN: 91-7267-156-4
Försvarsdatum
7 februari 2004
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Carolinasalen, Kungshuset, Lund
Opponent
- Klaus A. Ziegert