Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.

Berättelser om adoption

Författare:
  • Elizabeth Martinell Barfoed
Publiceringsår: 2008
Språk: Svenska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Lund Dissertations in Social Work
Volym: 33
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Socialhögskolan, Lunds universitet

Abstract english

Popular Abstract in Swedish

Svensk sammanfattning:



Berättelser om adoption



I avhandlingen undersöks adoptionsberättelser i en svensk kontext. Syftet är tvåfaldigt: För det första, hur adoption beskrivs av vuxna adopterade, för det andra, hur adoption konstrueras i dagspress. Adopterades sätt att skapa mening kring att ”vara adopterad” är i fokus, så är även dessa personliga berättelsers samspel med kulturellt gångbara diskurser på adoptionsområdet.

Studien ingår i en kvalitativ tradition och har en konstruktionisk-narrativ ansats. I det empiriska materialet ingick 20 individuella intervjuer, en gruppintervju och en analys av hur adoption presenteras i media. Både nationellt och internationellt adopterade deltog i studien. I de individuella intervjuerna varierade åldern mellan 25-66 år. I mediematerialet valdes 124 artiklar från svensk dagspress ut för analys. Studerad tidsperiod var år 2003-2005,

Två olika berättelselogiker frilades i de personliga berättelserna: adoption som en komplicerad erfarenhet och adoption som en okomplicerad erfarenhet. I förstnämnda logik länkades det övergivna barnet med psykosociala tolkningar om att ”vara annorlunda”, i den andra berättelselogiken beskrevs adoptivbarnet som ett önskebarn och bilder av en kärleksfull och trygg familjemiljö byggdes upp. I denna andra position tillskrevs inte adoptionen särskild betydelse i negativ mening, ibland framstod den närmast som irrelevant.

I dagpressen identifierades två diskurser – adoption som en lösning (på ”barnlöshet” eller ”föräldralöshet”) och adoption som ett problem (på individuella problem rörande ”identitet” eller kritik av adoption som fenomen).

Analysen visar att personliga berättelser ramas in av de resurser som är kulturellt tillgängliga – de diskurser/kollektiva berättelser som florerar i ett givet samhälle används när den personliga berättelsen broderas; gränsen mellan olika slags berättelser kan därför betraktas som porös.

Både forskningsfrågans formulering och interaktionen intervjuare-intervjuad har betydelse för studiens utfall. Den kvalitativa intervjuns relationella karaktär är därför ett viktigt resultat i studien. Intervjun konstrueras i olika slags sammanhang: den lokala intervjusituationen, där forskaren och den intervjuade möts är en aspekt i detta avseende, en annan är de diskursiva möjligheter som står till buds i en given fråga i ett givet samhälle, vilka måste beaktas vid en kvalitativ analys av detta slag.
Abstract: Adoption Stories (Berättelser om adoption)



This dissertation explores adoption stories in a Swedish context. The aim is two-fold: First, how adoption is presented by adopted adults; second, how adoption is constructed in the press. The way adoptees create meaning of “being adopted” is investigated; the way those stories are shaped culturally is also explored.

The study was conducted in a qualitative tradition with a constructionist and narrative approach. The empirical material consisted of 20 individual interviews, a focus group interview and an analysis of adoption issues in media. The age span of the adoptees in the individual interviews was 25-65 years. The articles examined stemmed from daily newspapers. The time period studied was 2003-2005. 124 articles were chosen for closer investigation.

Two different storylines were uncovered in the personal stories – adoption as a complicated experience and adoption as an uncomplicated experience. In the first storyline the abandoned child was linked with psychological and social interpretations of “being different”; in the second, on the other hand, a story of the chosen child, brought up with a loving family, was built. In this storyline issues of being different were not raised, on the contrary being adopted appeared almost irrelevant.

In the press two discourses were identified – adoption as a solution (for “not having children” or “not having parents”) and adoption as a problem (for example individual problems regarding “identity” or adoption as a contested practice).

The analysis illustrates that personal stories are framed by culturally available resources. It is emphasized that the qualitative interview is a relational practice. This means that interviews must be considered in context, the local context of its production, but also in a broader cultural context.

Disputation

2008-11-22
10:15
Socialhögskolan, Lund, Edebalksalen
  • Lars-Christer Hydén (professor)

Keywords

  • Social Work
  • identitet
  • självkonstruktioner
  • diskurs
  • intervjustudie
  • Key words: Adoption
  • adoptee
  • story
  • narrative analysis
  • interview study
  • discourse
  • self construction
  • identity
  • media analysis
  • social constructionism Nyckelord: adoption
  • adopterad
  • berättelse
  • narrativ analys
  • narrativ
  • medieanalys
  • social konstruktionism

Other

Published
  • Mats Hilte
  • Katarina Jacobsson
  • ISSN: 1650-3872
Elizabeth Martinell Barfoed. Foto: Patrik Hekkala
E-post: elizabeth.martinell_barfoed [at] soch.lu.se

Universitetslektor

Socialhögskolan

+46 46 222 12 96

28

Socialhögskolan
Besök: Bredgatan 13, Lund
Postadress: Box 23, 221 00 Lund
Telefon: 046-222 00 00 (vxl.)
Fax: 046-222 94 12

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg