Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Unga vuxna med en historia av uppförandestörning - En långtidsuppföljning med ett salutogent och ekologiskt perspektiv

Författare:
  • Martin Bergström
Publiceringsår: 2007
Språk: Svenska
Sidor:
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Socialhögskolan, Lunds universitet

Abstract english

Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling innehåller en huvudstudie och en delstudie. Syftet med huvudstudien var att följa upp en grupp ungdomar som hade blivit diagnostiserade med uppförandestörning (n=351) i det unga vuxenlivet. Delstudiens syfte var att ifrågasätta och klargöra frågeformuläret KASAM-29 och dess förhållande till den salutogena teorin. I avhandlingen användes olika utfallsvariabler och utfallsmått, vilka även diskuterades. Två perspektiv på utfall användes, ett salutogent och ett ekologiskt.



Det salutogena perspektivet kunde användas först efter att delstudien var klar. Delstudien visade att KASAM-29 är ett reliabelt och validt mätinstrument. Dessutom visade delstudien att huvudbegreppet i den salutogena teorin Känslan av sammanhang bör betraktas som ett holistiskt begrepp.



Huvudstudien följde upp 290 ungdomar i deras unga vuxenliv (medelålder 21 år). Utifrån det salutogena perspektivet, KASAM-29, hade ungefär hälften männen (43 %) och kvinnorna (56 %) ett negativt utfall. Det ekologiska perspektivet bestod av sju enskilda variabler: låg utbildningsnivå, transfereringsinkomst, hög symtombelastning, missbruk, kriminalitet och dygnsvård för vuxna. Genom att kombinera dessa enskilda variabler, hade ungefär två tredjedelar av männen (68-70 %) och ungefär hälften av kvinnorna ett negativt utfall i vuxenlivet. Dessa utfallsmått kunde inte substantiellt prediceras av variabler från deras medicinska patient journal.



Huvudstudien är en av få nationella och internationella långtidsuppföljningar bestående av ett kliniskt urval av ungdomar diagnostiserade med uppförandestörning. Studien visar att det är möjligt att genomföra denna typ av studier med ett litet bortfall. Individer diagnostiserade med uppförandestörning har en förhöjd risk för ett problematiskt vuxenliv. Vuxenlivet kan beskrivas på många olika sätt. Men slutsatsen är att utfallet i vuxenlivet beror på valet av utfallsmått. För att besvara frågan hur stor del av ungdomarna som hade ett negativt utfall i vuxenlivet måste utfallsmåttet först specificeras. Specificeringen måste klargöra utfallsmåttets uppbyggnad och definition. Först därefter kan frågan verkligen besvaras.
This dissertation consists of a primary and a secondary study. The aim of the primary study is to follow-up a group of juveniles diagnosed with conduct disorder (n=351) into adulthood. The secondary study's aim is to question, clarify and attach the questionnaire SOC-29 to the salutogenic theory.In the dissertation different outcomes and outcome measurements are fomulated and discussed. Two perspectives on outcome were used, the salutogenic and the ecological.



The salutogenic perspective could first be used after the secondary study. The secondary study confirmed the SOC-29 as a reliable and valid measurement. It also showed that the main concept of the salutogenic theory Sense of coherence must be seen as a holistic construct.



The primary study followed-up 290 juveniles in their young adulthood (average age 21). According to the salutogenic perspective, SOC-29, about half of the males (43 %) and the females (56 %) had a negative outcome. The ecological perspective consisted of seven single variables: education, socioeconomic status, teenage parent, mental health, illicit drug use, criminality, and incareration. Adding these seven variables into two combinations resulted in showing that about two thirds of the males (68-70 %) and about half the females (54-58 %) had a negative outcome in young adulthood. These outcomes could not be substancially predicted by using medical case record variables.



The primary study is one of few national and international long-term follow-up studies with a clinical sample of juveniles diagnosed with conduct disorder. The study shows that it is possible to conduct this type of studies with small attrition. Individuals diagnosed with conduct disorder in their teens have an enhanced risk of a problematic adulthood. The adulthood could be described in many ways. All in all, it has been concluded that the outcome is dependent of what outcome measurement is chosen. To be able to respond to the question of how many of the juveniles had a negative outcome in adulthood, the outcome must be specified. The specification must include the reference to which the outcome should be described. Then the question can be answered.

Disputation

2007-02-02
10:15
Edens hörsal, Paradisgatan 5, Hus H, Lund
  • Bruno Hägglöf (Professor)

Keywords

  • Social Work
  • Social sciences
  • Samhällsvetenskaper
  • kliniskt urval
  • unga vuxna
  • långtidsuppföljning
  • Sense of coherence
  • SOC
  • KASAM
  • Känslan av sammanhang
  • utfall
  • uppförandestörning
  • conduct disorder

Other

Published
  • Kjell Hansson
  • ISSN: 1650-3872
  • ISBN: 91-89604-31-8
Martin Bergström. Foto: Patrik Hekkala
E-post: martin.bergstrom [at] soch.lu.se

Universitetslektor

Socialhögskolan

+46 46 222 98 25

132

28

Socialhögskolan
Besök: Bredgatan 13, Lund
Postadress: Box 23, 221 00 Lund
Telefon: 046-222 00 00 (vxl.)
Fax: 046-222 94 12

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg