Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

”Större krav på civilsamhället nu än under välfärdsstatens glansdagar”

Det sociala arbetet i civilsamhället är en viktig resurs i dagens Sverige, men det har saknats ett samlande bidrag om aktuell forskning i ämnet. En ny antologi från forskare vid Socialhögskolan synliggör aktörer och fyller en kunskapslucka när det gäller undervisningsmaterial om civilsamhället.

Stig Linde och Roberto Scaramuzzino, Socialhögskolan i Lund, är bokens redaktörer och bidrar även som kapitelförfattare.

Hur startade arbetet med boken?

Vi som undervisar på Socialhögskolan i Lund såg att det saknades kurslitteratur om det sociala arbete som inte sker i myndigheternas organisationer. Vår bok fyller nu den kunskapsluckan genom att analysera skeenden som är viktiga för det sociala arbetet och ger bilder från aktuell forskning. Boken vänder sig till dem som studerar socialt arbete och  samhällsvetenskap.  Men en väl så viktig läsargrupp är de som arbetar med eller är engagerade inom det civila samhällets organisationer.

Vad innefattar egentligen begreppet ”socialt arbete i civilsamhället”?

­Detta har tidigare definierats som ”frivilligt socialt arbete”. Organiseringen av detta har gått under många namn: frivilligorganisationer, folkrörelser, idéburna organisationer, medborgarsammanslutningar, nonprofit- och non-governmental-organisationer (NGO) samt ideella föreningar .

På senare år har samlingsbegreppet ”civilsamhället” börjat användas, kanske inte så mycket av gemene man, utan mer i politik, organisationsliv och forskning. Det identifierar delar av samhället utanför den offentliga sfären, som varken är marknad eller familj, och som har särskilda funktioner.

Varför har civilsamhället blivit alltmer omdiskuterat?

Det ställs idag större förväntningar på det civila samhällets organisationer än under välfärdsstatens framväxt och glansdagar. De aktuella migrations och integrationsfrågorna ställer höga krav på organisationerna i det civila samhället. Även digitaliseringen är en stor faktor, som skapar nya möjligheter för kommunikation och organisering i civilsamhället – crowdfunding och sociala medier är ett par exempel.

Den ökande administrationen, och granskningen av verksamheter, där det syns en tendens att verksamheter ibland utformas med hänsyn taget till att de ska vara möjliga att granska, ökar också trycket. Där kan ideella organisationer komma i kläm, men det kan också skapa möjligheter att göra sina idéer tydligare och synliggöra sin ”mission”.

Hur ”frivilligt” är det sociala arbetet som bedrivs i civilsamhället?

Det handlar om att människor organiserar sig utifrån fritt val och frivilligt engagemang, utan direkt statlig styrning, utan vinstintresse och ofta i gemenskaper av olika slag. Men i tider av nära samarbete mellan stat och civilsamhälle, när tjänster i det civila samhället utförs på uppdrag av det offentliga, när dessa tjänsters kvalitet bestäms och granskas av uppdragsgivaren kan inte, enligt vår mening, dess ”frivillighet” tas för given utan måste undersökas från fall till fall.

Även om organisationer i det civila samhället är frivilliga i sitt uppdrag och inte har något lagstadgat ansvar att möta sociala behov kan olika former av styrning som uppstår i samverkan med det offentliga påverka aktörernas självständighet och oberoende. Också genom att organisationer inte bara förlitar sig på frivilliga insatser utan anställer yrkesfolk kan nya logiker, till exempel kopplade till professioner, bli rådande.

Vilka organisationer studeras i boken?

Det finns kapitel som handlar om gode män och kontaktpersoner; brukarinflytande i socialtjänst och psykiatri; socialarbetares mobilisering i sociala medier, liksom socialt arbete med transitflyktingar. Boken visar på både vad vi kallar ”Vi för-dem”- organisationer med hemlöshet, vård och arbetsträning på sin agenda, liksom ”Viför-oss”- organisationer såsom kvinnojourer och verksamheter som samlar människor med psykisk skörhet eller annan funktionsvariation.

Vi har också studerat hur frivilligorganisationer redovisar sin verksamhet när de återkopplar till sina många intressenter. Här beskrivs också hur socialarbetare som yrkeskår nyttjar det civila samhället som arena för att driva på myndigheternas insatser, en ambition som har historiska rötter. Detta har inte minst blivit tydligt i de senaste årens flykting och integrationsfrågor, vilket också speglas i kapitlen.

Om redaktörerna

Omslag till boken Socialt arbete i civilsamhället
Stig Linde är universitetslektor i socialt arbete och och diakon i Svenska kyrkan Han undervisar och forskar inom fältet organisering, utvärdering och ideella organisationer.

Roberto Scaramuzzino är postdoktor vid Socialhögskolan. Hans forskning handlar om socialt arbete i civilsamhället, välfärdsstatliga förändringar och organisationers roll i integrations- och välfärdssystemen.

Senaste artiklar

2017-11-22
Populära nätkurser tillbaka
Populära nätkurser tillbaka
2017-11-09
”Större krav på civilsamhället nu än under välfärdsstatens glansdagar”
”Större krav på civilsamhället nu än under välfärdsstatens glansdagar”
2017-10-31
Oväntade effekter när LOV implementeras i äldreomsorgen
Oväntade effekter när LOV implementeras i äldreomsorgen
2017-10-30
Miniintervju: Carolin Schütze
Miniintervju: Carolin Schütze
2017-10-23
Ny antologi om Barnahus i Norden publicerad
Ny antologi om Barnahus i Norden publicerad

Socialhögskolan
Besök: Bredgatan 13, Lund
Postadress: Box 23, 221 00 Lund
Telefon: 046-222 00 00 (vxl.)
Fax: 046-222 94 12

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg