FD i sociologi, docent i socialt arbete, MSc i Gestalt Psychotherapy samt universitetslektor i socialt arbete.
Jag blev intresserad av sociala frågor i början 1970-talet och påbörjade
vid den tiden mina universitetsstudier i sociologi och
socialantropologi. Parallellt med mina studier var jag engagerad i
praktiskt socialt arbete med ungdomar och missbrukare. 1979 tog jag min
FK-examen och blev samma år antagen till forskarutbildningen i sociologi
vid Lunds universitet. 1983 beviljades jag ett treårigt anslag från
dåvarande DSF för att utvärdera missbruksvården i Malmö. Den
utvärderingen lades sedan till grund för mitt avhandlingsarbete som 1990
utmynnade i disputation och en FD-examen. Jag blev antagen som docent
1998.
Mitt intresse för praktiskt socialt arbete har sedan lett
vidare till en examen som gestaltterapeut vid Gestalt Akademin i
Stockholm 2009. Året därpå utnämndes jag till MSc i Gestalt
Psychotherapy vid Derby University i England.
Jag har sedan många år tillbaka ett genuint intresse för pedagogiska
frågor samt mångårig erfarenhet av undervisning och handledning på
universitetsnivå. I mitten av 1990-talet blev jag intresserad av
problembaserat lärande (PBL) och förde in den pedagogiken i kursen
Socialt arbete med missbrukare. PBL är ett fruktbart alternativ till den
katederledda universitetsundervisningen som bl a bygger på nya lärar-
och studentroller. Jag har också genomgått olika pedagogiska
utbildningar som t ex universitetets lärarkurs för samhällsvetare och en
PBL-kurs. 1998 tilldelades jag Universitets pedagogiska pris.
Vid
sidan om kursutveckling inom grundutbildningen har jag även deltagit i
kursutveckling inom forskarutbildningen i socialt arbete och sociologi.
I mitten på 1990-talet ledde jag ett nationellt kvalitetsarbete som hade
till uppgift att upprätta gemensamma kvalitetskriterier för
kandidatuppsatser inom några av landets olika socionomutbildningar.
Dessförinnan författade jag ett uppsats-PM som drog upp riktlinjer för
uppsatsarbeten på Socialhögskolan i Lund.
Mitt intresse
för pedagogiska frågor ledde till en anställning som pedagogisk konsult
vid dåvarande UCLU (Utvecklingscentrum för lärande och undervisning) vid
Lunds universitet, där jag bl a höll i pedagogiska kurser för
universitetslärare och forskarhandledningskurser för forskarhandledare.
Jag har även själv genomgått universitetets Forskarhandledningskurs.
Utöver detta har även handlett studenter på både kandidat-, magister-
och masternivå, samt varit huvudhandledare för tre doktorander och fört
dem fram till disputation. Vid sidan av detta har jag även utarbetat
olika läromedel både på egen hand, varit redaktör för och medverkat i
olika läroböcker (”Avvikande beteende”, ”Mellan hopp och förtvivlan”,
Riskbruk och missbruk”, ”Könsperspektiv på missbruk”,
”Narkotikamissbruk”)
I dagsläget undervisar jag på
fördjupningskursen Socialt arbete med drogmissbrukare. Jag är också
handledare såväl på Uppsatskursen som Professionellt socialt arbete. I
den senare kursen handleder jag studenterna i utformandet av
interventionsplaner och i deras reflektioner över den egna läroprocessen.
Den forskning jag bedrivit från och med publiceringen av min avhandling
”Droger och Disciplin” har mestadels roterat kring människobehandlande
organisationer. När jag studerar människobehandlande organisationer
utgår jag oftast från sociologiska, socialpsykologiska och
antropologiska teorier kombinerat med ett könsperspektiv. Mot slutet av
1990-talet studerade jag det sociala arbetet med barn och ungdomar sett
ur socialsekreterarnas och behandlarnas perspektiv (se ”Förändring och
kön i socialt arbete”) samt missbrukande kvinnors berättelser om det
egna missbruket och sina vårderfarenheter (se Berättelser om missbruk
och vård”).
Vid sidan om dessa behandlingsstudier
genomförde jag också på uppdrag av Folkhälsoinstitutet en studie av
drogbruk och riskbeteende bland homo- och bisexuella män (se ”Drogrus
och sexlust”). I början av 2000-talet studerade jag hur behandlare inom
den statliga ungdoms- och institutionsvården beskriver de intagna
flickorna och pojkarna, deras problem och behov (se ”Flickor och pojkar
på institution – ett könsperspektiv på vården av ungdomar”).
Könsperspektivet utgör onekligen en röd tråd i min forskning. Det utgår
jag även ifrån i mitt nya forskningsprojekt som handlar om deprimerade
män och de psykosociala riskfaktorer som ligger bakom depressioners
utveckling bland medelålders män.
Har tagit initiativ till startandet av forskarnätverket Hälsa och Kön som är tänkt att vara ett internationellt, tvärinstitutionellt och tvärvetenskapligt nätverk för forskare som intresserar sig för hur hälsa och sjukdom samspelar med människors könstillhörighet. Riksbankens Jubileumsfond finansierar nätverkets verksamhet.
Publikationer
Sökbar
publikationslista i LUP (Lunds universitets publikationer)
Forskarnätverket
Hälsa och Kön
Sidansvarig: Christine Antaya
Frågor om webbplatsen: Webbgruppen
Ansvarig utgivare: Socialhögskolan
Uppdaterad: 2013-05-08