Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Roberto Scaramuzzino. Foto: Patrik Hekkala

Roberto Scaramuzzino

Docent | lektor | FD i socialt arbete

Roberto Scaramuzzino. Foto: Patrik Hekkala

Samverkan mellan stat, region och civilsamhälle för nyanländas etablering : En utvärdering av projektet NAD i Skåne

Författare

  • Anders Jönsson
  • Roberto Scaramuzzino

Summary, in Swedish

NAD betyder Nätverk, Aktivitet och Delaktighet och är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och idéburen sektor via NÄTVERKET. NAD-projektet utvecklar aktiviteter som en del av den etableringsplan som Arbetsförmedlingen upprättar tillsammans med den nyanlända. Verksamheten handlar om att underlätta för nyanlända flyktingar att delta i olika typer av aktiviteter i idéburna organisationer och på så sätt träffa andra människor som man delar intressen med. Sådana aktiviteter kan vara hälsofrämjande, skapa sociala nätverk och stärka språkinlärningen. Denna rapport presenterar resultat från en utvärdering som bedrivits på Socialhögskolan, Lunds Universitet med fokus på de involverade organisationerna och samarbetet. Rapporten sätter NAD-projektet i en bredare social- och integrationspolitisk kontext. Dels ses NAD som en del av en utveckling där det civila samhällets insatser för välfärd och integration allt mer efterfrågas av det offentliga, men också i relation till etableringsreformen. Denna reform flyttade en stor del av ansvaret för nyanländas introduktion och integration från kommunen till staten genom Arbetsförmedlingen, och betonade betydelsen av ekonomisk integration framför de psykosociala dimensionerna av integration. På ett teoretiskt plan förstås NAD dels som en metod för att stärka nyanländas integration i Sverige genom föreningsaktivitet, något som har stöd i tidigare forskning om civilsamhällets betydelse för integration av migranter. NAD ses också som en samverkansform mellan stat och civilsamhälle där ideella organisationer får en ekonomisk ersättning för att bedriva en verksamhet där individer deltar som en del av integrationspolitiskt program. Målet med samverkan tolkas som att samarbeta med samma medel och mot ett gemensamt mål i beaktande och respekt för olikhet, pluralism och varandras uppdrag. Detta ligger i linje med de principer som Partnerskap Skåne och Överenskommelsen Skåne grundar sig på. Rapporten bygger på ett trettiotal intervjuer med kontaktpersonen från Arbetsförmedlingen, föreningssamordnare och representanter för ett urval av föreningar som anordnat NAD-aktiviteter samt ett urval av deltagare. Vidare redogör rapporten för en del kvantitativ data kring aktiviteterna, deltagarna och de föreningar som anordnat aktiviteter. En enkätstudie med svar från ett hundratal deltagare genomfördes också under tiden för utvärderingen vars resultat redovisas i rapporten. Resultaten ger en viss insikt i hur samverkan i projektet fungerar och synliggör vissa spänningar så som i synen på föreningslivets bidrag till integration, vad matchningarna mellan deltagare och aktiviteter ska utgå ifrån och hur de ska gå till, vad som ska känneteckna aktiviteterna, vad resurserna ska gå till samt vad NAD-aktiviteterna har för mervärde i etableringen. I slutsatserna till rapporten synliggörs två olika ”logiker” i NAD ett som ligger närmare föreningslivets och ett som ligger närmare det offentligas logik. Spänningar mellan dessa logiker verkar dock inte skapa mycket konflikter i samarbetet. NAD som modell för integration och samverkansform framstår som tillräckligt flexibel att kunna inkludera delvis olika perspektiv. Samverkan bygger nämligen på omfattande kommunikation och eventuella konflikter löses ofta genom direkt kommunikation mellan de involverade parterna. Utvärderingen pekar på att NAD som samverkansmodell skapar förutsättningar för att föreningslivet ska kunna skapa aktiviteter för nyanlända i samverkan med det offentliga utan att riskera sin självständighet och oberoende, och i dialog. Det finns i projektet ett utrymme för olika tolkningar av kvalitet som följs upp i mötet mellan parterna. Den omfattande kommunikationen bidrar också till viss öppenhet och insyn. Organisationernas möjlighet att planera mer långsiktigt garanteras dock inte bl.a. på grund av olika krockar mellan föreningarnas behov av flexibilitet och fokus på frivillighet, och etableringsplanens strukturerande funktion med behov av schemaläggning av den nyanländes aktiviteter och närvarokrav. Det finns också en del begräsningar kring mångfald av organisationer och aktiviteter som erbjuds i projektet, något som diskuteras i slutsatserna. Projektet möter utmaningen av att å ena sidan standardisera och tydligare strukturera metoden i rutiner, mallar och riktlinjer, och samtidigt behålla flexibilitet och tänka innovativt kring vilka behov hos målgruppen och vilka aktiviteter hos föreningslivet som kan matchas. Styrkan i modellen som samverkansform är trots allt enligt studien att kunna överbrygga logikerna och positionerna men också att ”skapa ringar på vattnet” och bidra till att nyanlända hittar kontaktytor med föreningslivet. Studien pekar också på behovet av mer omfattande insatser på gruppnivå vad gäller information om föreningslivet för nyanlända. Rapporten avslutas med ett antal rekommendationer från utvärderarna i det fortsatta arbetet.

Avdelning/ar

  • Socialhögskolan

Publiceringsår

2016-11-28

Språk

Svenska

Dokumenttyp

Rapport

Förlag

Länsstyrelsen i Skåne

Ämne

  • Social Work

Status

Published