Stig Linde

Universitetslektor

Socialt arbete i civilsamhället - aktörer, former och funktioner

Redaktör

Stig Linde
Roberto Scaramuzzino

Summary, in Swedish

Antologin ger en bred bild av socialt arbete i civilsamhället, som både ”röst” och ”service”, och i olika grad av organiserade former. Här synliggörs både vad vi kallar ”Vi- för-dem”- organisationer som har hemlöshet, vård och arbetsträning på sin agenda, liksom ”Vi-för-oss”- organisationer såsom kvinnojourer och verksamheter som samlar människor med psykisk skörhet eller annan funktionsvariation. Även det myndighetsbaserade sociala arbetet relaterar till det civila samhället. Brukar-organisationer inbjuds till samverkan, och medborgare ges uppdrag att verka i ett myndighetsdefinierat, men frivilligt, socialt arbete. Här beskrivs också hur socialarbetare som yrkeskår nyttjar det civila samhället som arena för att driva på myndigheternas insatser. Det civila samhället rymmer mångas engagemang. Detta har inte minst blivit tydligt i de senaste årens flykting- och integrationsfrågor vilket avspeglas i kapitlen. Boken presenterar även relevanta teoretiska perspektiv.
Författarna till denna antologi har arbetat med forskningsprojekt som rör den ideella sektorns roll, funktion och status i ett föränderligt välfärdssamhälle, där konsekvenserna för det sociala arbetet och för olika brukargrupper är av särskilt intresse.

Boken har fyra olika delar. I den första delen inleder bokens redaktörer med en diskussion hur civilsamhället och det sociala arbetet förhåller sig till varandra både historiskt och begreppsligt. Håkan Johansson och Anna Meeuwisse gör sedan en översiktlig presentation av flera möjliga och användbara teorier för att studera och förstå socialt arbete i civilsamhället.En del av de teorier och begrepp som presenteras fördjupas och appliceras i de kommande empiriska kapitlen.

Bokens andra del handlar om organisationer som bedriver socialt arbete och som är en tydlig del av det organiserade civilsamhället.Anna Meeuwisse och Roberto Scaramuzzino presenterar en omfattande kvantitativ studie av det organiserade civila samhället i Sverige som genomförts genom en enkätstudie riktad till organisationer aktiva inom det sociala området. Därefter undersöker Malin Arvidson och Stig Linde i en fallstudie redovisningsansvaret i en socialt verksam organisation, dels anpassat till finansiärer och uppdragsgivare. Det kallar vi ett ålagt ansvar. Dels utifrån ett självpåtaget ansvar där organisationen är proaktiv. Sara Helmersson har i nästföljande kapitel studerat kvinnojourer och deras samspel med socialtjänsten. Hon visar här att en verksamhetslogik grundad i traditionella feministiska ideal och värderingar av systerskap tenderar att tonas ner till förmån för en myndighetslogik. Anders Jönsson och Roberto Scaramuzzino har undersökt samverkan mellan Arbetsförmedlingen och föreningslivet för nyanländas integration. Deras studie visar på hur en föreningslogik och en myndighetslogik i flera avseenden skapar spänningar.

Antologins tredje del fokuserar istället på civilsamhället som ett spänningsfyllt frirum, en arena för ifrågasättande och motstånd. Jakko Turunen och Noomi Weinryb undersöker enskilda individers engagemang som volontärer till stöd för transitflyktingar och dess betydelse för den svenska välfärdsstaten och huruvida vi kan förstå detta som också ett ifrågasättande av rådande politik gentemot flyktingar. Gabriella Scaramuzzino fokuserar i sitt kapitel på socialarbetares organisering och mobilisering på internet. Genom att följa deras politiska aktiviteter på sociala medier synliggörs nya strategier för politisk påverkan och för att lyfta nya frågor. I följande kapitel undersöker Nea Glad och Ulrika Levander hur utsatta grupper använder civilsamhällets gemenskap för att utmana samhällelig stigmatisering och förändra begränsande livsvillkor.

Antologins fjärde del består av två kapitel som undersöker vad vi skulle kunna kalla ett gränsland mellan det sociala arbetet inom myndigheter och det frivilliga sociala arbetet. Erik Eriksson studerar brukarinflytande inom offentligt driven socialtjänst och psykiatri där enskilda brukare blir inbjudna att representera målgruppen. Kerstin Svensson beskriver i sitt kapitel enskilda individer som engagerar sig för sina medmänniskor, på uppdrag av det offentliga. Här handlar det om gode män, övervakare, kontaktpersoner och stödpersoner. Kapitlet behandlar hur frivilliga och professionella genom historien knutits samman för myndigheters uppdrag och vilka roller dessa frivilliga ges utifrån lagreglering.

Avdelning/ar