Anders Jönsson

Timlärare | Socionom | Master i socialt arbete

Föreningsaktiviteters betydelse och mervärde för nyanländas etablering genom NAD

Författare

Anders Jönsson
Roberto Scaramuzzino

Summary, in Swedish

NAD står för Nätverk, Aktivitet och Delaktighet och är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne, en regional intresseorganisation för civilsamhället i Skåne. NAD utvecklar och förmedlar aktiviteter som erbjuds som en del av den etableringsplan som Arbetsförmedlingen upprättar tillsammans med den nyanlända. NAD syftar till att underlätta för nyanlända flyktingar att delta i olika typer av aktiviteter i idéburna organisationer och på så sätt träffa andra människor som en delar intressen med. Sådana aktiviteter kan vara hälsofrämjande, skapa sociala nätverk och stärka språkinlärningen. Grunden för samtliga aktiviteter i projektet är frivilligheten, d.v.s. att deltagaren själv vill ha denna aktivitet i sin plan.

Utvärderingen vars resultat presenteras i denna rapport tar avstamp i tidigare utvärderingar av NAD samt i relevant tidigare forskning. Den föreliggande studien är ett uppdrag som Socialhögskolan på Lunds Universitet har fått av NÄTVERKET att utvärdera NAD-aktiviteternas betydelse för deltagares etablering och integration. Syftet är att undersöka på vilket sätt NAD-aktiviteter skapar möjlighet för integration och etablering av nyanlända. Därför riktar sig studien till tidigare deltagare som på olika sätt har haft en positiv upplevelse av NAD-aktiviteterna. Studien har genomförts under våren 2018 genom nio retrospektiva intervjuer med deltagare som avslutade sin aktivitet senast under hösten 2017.

Resultaten visar att NAD skapar förutsättningar för att nyanländas föreningsengagemang kan bidra till att deras språkkunskaper, sociala nätverk och hälsa stärks. Vidare pekar våra resultat på att NAD-aktiviteterna har haft, enligt deltagarna själva, en stor betydelse för deras integration i landet. Dessa resultat ligger i linje med mycket av forskningen på området. Vår studie tillför också en fördjupad bild av de aspekter som deltagarna upplever som positiva. Här finner vi fler dimensioner än de ovannämnda språk, sociala nätverk och hälsa. Deltagarna tar upp dimensioner som tillgång till och kunskap om aktiviteter, samhällen och platser som de annars hade haft svårt att hitta till, men också en mer generell vägledning i samhället genom bland annat information och råd i möte med olika institutioner, inte minst offentliga myndigheter. Det kan vara viktigt att poängtera att dessa aspekter inte är ömsesidigt uteslutande utan snarare verkar ha en kumulativ effekt där den ena kan vara en förutsättning för den andra men där alla verkar kunna bidra till bättre integration och etablering, utifrån en bred förståelse av dessa. En hel del av dessa dimensioner går direkt att koppla till kännetecken och egenskaper som ofta tillskrivs föreningslivet som samhällssektor: egenorganisering baserad på gemensamma intressen, demokrati, medmänsklighet och solidaritet.

Urvalet av deltagare som hade en positiv erfarenhet ger möjlighet att undersöka på vilket sätt NAD-aktiviteterna kan bidra till en bättre integration av nyanlända. Det ger oss också möjligheten att peka på potentiella hinder så som tidsbrist i vardagen, brist på motivation att delta, otrygga anställningsförhållanden och flytt på grund av arbete eller studier där förankring i lokala sociala nätverk går förlorad. NAD-aktiviteterna skapar på så vis förutsättningar för en integrationsprocess där många faktorer bidrar till ett utfall. Dessa faktorer kan fungera som möjliggörare och som hinder i den nyanländes integration också beroende av om vi fokuserar på deras förankring i arbetslivet, föreningslivet eller utifrån deras privatliv. Integration på arbetsmarknaden kan nämligen genom flytt och tidsbrist påverka negativt nyanländas förutsättningar att delta i föreningslivet. Våra resultat visar nämligen att informanterna ser sin integration som bestående av mer än bara arbete. Sysselsättning är en viktig del även i deras berättelser men vad som kännetecknar erfarenheterna i denna rapport är hur NAD-aktiviteterna har uppskattats just för att de tillfört något som bidragit också mer till en ”social” integration.

Att få ta del av en aktivitet som låg i linje med deras egna intressen verkar vara något som alla deltagare uppskattade särskilt mycket och som särskilde NAD-aktiviteten från övriga etableringsinsatser. Det är inte sällan just unika aktivitetsspecifika faktorer som har lyfts fram, till exempel att ha fått chansen att utveckla just detta intresse eller besöka just den platsen. Detta pekar på betydelsen av en bra matchning mellan potentiella deltagare och aktiviteter. De relationer deltagarna har skapat med ledarna och föreningarna inom ramen för NAD-aktiviteten verkar också ha haft en stor betydelse för deras trivsel i landet och syn på samhället. Även här sätts dessa relationer i kontrast med de som uppstår i samband med andra aktiviteter inom etableringsprogrammet. Relationerna som uppstår i NAD verkar kunna nå ett djupare plan och därför kunna kvarstå även när aktiviteten är slut men också kunna få ett värde som går utöver själva aktiviteten och kunna fylla fler behov hos den nyanlände inklusive råd och stöd samt socialitet och vänskap.

Avdelning/ar