Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

”En helt annan typ av socialt arbete”

Signs about social work in Ladakh

Socialhögskolans Jan Magnusson besökte nyligen School of Social Work vid Tata Institute of Social Sciences (TISS) i Mumbai, en av Indiens främsta socialhögskolor. Han följde bland annat deras arbete i den översvämningsdrabbade regionen Ladakh.

Socialhögskolan har sedan 2011 ett samarbete med TISS, och Jan Magnusson, docent vid institutionen, är ansvarig för utbytet. Han har precis kommit tillbaka efter en vistelse i Indien inom ramen för Erasmusprogrammet International Credit Mobility (ICM). På TISS campus i Mumbai deltog han bland annat i forskarseminarier tillsammans med handledare och doktorander. Han besökte även under några dagar ett rehabiliterings- och utvecklingsprojekt som TISS varit med att driva i Ladakh, en region i hjärtat av Himalaya.

Vad som gör det till socialt arbete är frågan om hur man organiserar detta tillsammans med byborna

Construction in Leh, India
2010 blev många byar och odlingar i området ödelagda av skyfall och översvämningar. TISS inledde ett omfattande rehabiliterings- och utvecklingsprojekt tillsammans med de lokala myndigheterna och Industrial Development Bank of India (IDBI). Målet var att återuppbygga det som blivit förstört men också hantera problemen på längre sikt. En speciellt hårt drabbad by, Taru, utsågs som ett modellprojekt för detta arbete. Jan Magnusson besökte Taru tillsammans med TISS lokala projektledare Sonam Jorges och ordföranden för byns styrelsegrupp.


 ­– Arbetet efter översvämningskatastrofen handlar om en helt annan typ av socialt arbete än vad vi är vana vid i Sverige, säger Jan Magnusson.

– Det involverar inte något klientarbete utan handlar i högsta grad om ett samhällsarbete med långtgående förändringsambitioner. I Tarus fall har det i huvudsak varit en fråga om hårt fysiskt arbete, byggnads- och ingenjörskonst. Vad som gör det här till socialt arbete är frågan om hur man organiserar detta tillsammans med byborna och involverar dem i arbetet.

Doktorander kombinerar sin forskning med konkret utvecklingsarbete på fältet

Tata Institute of Social Sciences har skickat både experter och studenter till Ladakh för att genomföra allt från bakgrundsforskning till rådslag, utbildningar i ledarskap och preventiv planering inför eventuella katastrofer i framtiden. Det är också så här TISS School of Social Work uppfattar sin roll i det indiska samhällets sociala arbete. Huvuddelen av doktorandernas avhandlingsprojekt är t.ex. varianter av den här typen av projekt. Doktorander kombinerar sin forskning med konkret utvecklingsarbete på fältet, och företrädarskap för marginaliserade samhällsgrupper.

Roadside in Stok, Ladakh

 – Mitt intryck av arbetet i Taru är att försöken till toppstyrning kom på skam och att byborna, sedan själva uppröjningen var klar, tog makten över både planering och genomförande, fortsätter Jan Magnusson.

– Även om man i vissa delar använt modern ingenjörskonst har man också valt att förlita sig på traditionella och enkla tekniska lösningar när det galler vägsträckningar och bevattningssystem. Det har bl.a. lett till att man i det närmaste kunnat halvera kostnaderna i jämförelse med om samma insats utförts av myndigheterna.

Läs mer om TISS projekt

Ladakh

  • Ladakhs centralort är Leh och under större delen av året är flyg det enda sättet att ta sig dit. Den lokala ekonomin är baserad på den omfattande militära närvaron i detta gränsområde till ärkefienden Pakistan, på turism, jordbruk och, till viss del, boskapshållning.
     
  • Under de senaste åren har tillströmningen av indiska turister ökat kraftig vilket i sin tur har lett till en snabb och relativt oplanerad förtätning av staden. Urbaniseringen förstärks av att många familjer från dalens byar dubbelbosätter sig i Leh for att barnen skall få tillgång till privatskoleutbildning. Det har i sin tur skapat problem med energiförsörjning, vatten och avlopp samt sophantering.
     
  • Idag byggs det i stort sett överallt kring Lehs tätort. I det statliga styrdokumentet Ladakh 2025 varnas det för att utvecklingen leder till en utarmning av den tibetinfluerade lokala kulturen. För att balansera detta görs insatser både på reell och kosmetisk nivå. I skolans studieplan läggs speciell tonvikt på lokal historia och språk. Nybyggen måste förses med traditionella inslag som de karakteristiska stora solfångande fönsterna i söder och de snidade trädekorationerna.
     
  • Under häftiga skyfall forsar vatten ned längs bergssidorna och kan snabbt samlas till flodvågor som spolar med sig allt i sin väg. Fenomenet kallas för flash floods och är relativt nytt för detta område.