Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Omvälvande när släktingar blir fosterföräldrar

När ett barn inte kan bo kvar hos sina föräldrar ska en släkting eller annan anhörig i första hand övervägas som familjehemsförälder. Trots bestämmelsen finns i Sverige ingen samlad kunskap om gruppen. En ny avhandling har studerat släktinghemsföräldrarnas situation.
Foto: Shutterstock

– Det här är har varit är en väldigt outforskad grupp. Den är viktig att förstå för att bland annat kunna förbereda en övergång på ett så bra sätt som möjligt, säger Sofia Linderot som nyligen blev klar med sin avhandling ”Av kärlek och plikt – att bli familjehem till ett barnbarn, syskon eller syskonbarn”.

Sofia Linderots avhandling visar att släktinghemsföräldrarna kan behöva olika typer av stöd då gruppen är heterogen och i regel inte har någon erfarenhet av sin nya roll, till skillnad från många andra familjehemsföräldrar. En mormor med ett vuxet barn med missbruksproblem har till exempel andra behov än mostern vars syster nyligen avlidit eller den 25-åriga brodern som ska ta hand om sitt syskon.

Trots att gruppen är heterogen, finns ett antal gemensamma nämnare.

– Gemensamt för alla var att de var styrda av kärlek och plikt. Kärlek till barnet, som de ofta sett växa upp under svåra förhållanden. Och plikten att som släkting ställa upp, säger Sofia Linderot

En annan gemensam nämnare är att kontakten med de biologiska föräldrarna ofta blir problematisk. Konflikter med föräldrarna, som inte sällan är missbrukare eller har andra typer av problem, utgör den största svårigheten med att vara släktinghemsförälder, enligt flera släktinghemsföräldrar.

Med de dubbla rollerna följer dubbla lojaliteter. Dessa föräldrar har flera förpliktelser vilket leder till att det blir en hel del spänningar och motsägelser att hantera. Man är till exempel både morfar och pappa med informella förpliktelser och familjehemsförälder med ett formellt uppdrag att förhålla sig till.

Problemen till trots, förenas de släktinghemsföräldrar som Sofia Linderot mötte av deras beskrivningar av kärleksfulla emotionella band till barnet, att de av kärlek och plikt tar hand om barnet samt att de skildrar sin uppgift med stort engagemang.

– De vill vara en resurs så länge barnet behöver dem, säger Sofia Linderot som intervjuat ett 40-tal släktinghemsföräldrar från cirka 30 hem i sex olika kommuner.

En längre artikel om avhandlingen finns på lu.se.

Läs avhandlingen Av kärlek och plikt – att bli familjehem till ett barnbarn, syskon eller syskonbarn av Sofia Linderot här.

Senaste nyheter

2020-05-27

Olika villkor och hat mot ledare inom svenska civilsamhället

Olika villkor och hat mot ledare inom svenska civilsamhället
2020-05-12

Omvälvande när släktingar blir fosterföräldrar

Omvälvande när släktingar blir fosterföräldrar
2020-05-05

Examensceremonin flyttas till 11 september

Examensceremonin flyttas till 11 september
2020-04-28

Minska isoleringen på äldreboenden - se till att det finns surfplattor, wifi och digitala ombud

Minska isoleringen på äldreboenden - se till att det finns surfplattor, wifi och digitala ombud
2020-04-21

Socialhögskolans årsbok tar sikte på framtiden

Socialhögskolans årsbok tar sikte på framtiden

Socialhögskolan
Besök: Allhelgona kyrkogata 8, Lund
Postadress: Box 23, 221 00 Lund
Telefon: 046-222 00 00 (vxl.)

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg