Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Rapport synliggör lärdomar från samverkan med yrkesfältet

Mycket av den samverkan som görs, varken dokumenteras eller blir synlig. Det kan leda till att tidigare misstag upprepas. Det menar Harald Gegner, Leili Laanemets och Karin Kullberg som skrivit en rapport om samverkan mellan socialtjänsten och lärare/forskare. I rapporten beskriver och analyserar de positiva och negativa faktorer som påverkar samverkan mellan utbildning/forskning och yrkesfält. Målet är att skapa ett gemensamt kunskapssökande som kan utveckla socialt arbete.
Research Reports in Social Work

Vad handlar rapporten i korthet om?
– Syftet med vår rapport Gemensamt kunskapssökande bland socialsekreterare i socialtjänsten och lärare och forskare vid universitet är att beskriva och analysera faktorer som gynnar och missgynnar en hållbar samverkan mellan utbildning/forskning och yrkesfält. Målet är att skapa en arena för ett gemensamt kunskapssökande där olika aktörer möts för att utveckla socialt arbete. Det som bildar grund för denna rapport är ett konkret samverkansprojekt mellan Socialhögskolan och Socialtjänsten i Lund. Vi följer samverkansprojektet över två år genom en beskrivning av den process och organisatoriska kontext som det tillkom i och vad som hände inom samverkansprojektet under själva processen. Med hjälp av två olika teoretiska perspektiv analyserar vi faktorer som bidragit till uppkomsten av samverkansprojektet och varför delar av det utvecklats medan andra haft svårt att bli av.

Vad har ni kommit fram till?
– Att det krävs både strukturella och individuella faktorer för att, som i vårt fall, ett gemensamt kunskapssökande ska komma till stånd. Det räcker inte med att organisationer gör det de förväntas göra för att bibehålla sin legitimitet utan det krävs också att interaktionen mellan individerna i de olika organisationerna finns och ger upphov till en ökad emotionell energi. Men det räcker inte heller med en grupp engagerade medarbetare om de involverade organisationerna använder samverkan bara som en snygg fasad utan att ge de anställda tillgång till organisationens resurser och inte inkluderar aktuella projekt i båda verksamheternas uppdrag. Detta är den viktigaste lärdomen.

– Sedan är det viktigt att det skapas arenor eller så kallade ”organisatoriska mellanrum” där de samverkande parterna kan känna sig fria och röra sig utanför organisationerna. Det är även viktigt att olika projekt utgår från ett ömsesidigt utbyte på jämlik basis. Det innebär att ingen av organisationernas representanter har tolkningsföreträde.

Vilka slutsatser går det att dra från er rapport?
–  Att projekt på en strukturell nivå måste förankras i respektive organisation och att det finns en skriftlig projektplan. Men minst lika centralt är att individerna fungerar tillsammans vilket kräver gruppgemenskap med en delad sinnesstämning kännetecknad av nyfikenhet och positivitet vilket ger det Collins (2004) kallar emotionell energi. Det är samtidigt viktigt att kunna se möjligheterna i det lilla. Det behöver inte nödvändigtvis skapas stora samverkansprojekt som blir skyltfönster utåt. Det är minst lika viktigt är att ge personalen ”på golvet” möjlighet att mötas.

Vilka utmaningar ser ni att det finns?
 – Att man inte inser att man måste arbeta på flera nivåer och missar att organisations- och individnivån är lika viktiga (se ovan). Hoten handlar också om bland annat om bristande resurser i form av exempelvis tid och materiellt stöd, samt om omorganiseringar och personalomsättning som kan få till följd att den emotionella energin bland deltagarna avtar.

Vilka framtida samarbetsmöjligheter ser ni att det finns mellan Socialhögskolan och socialtjänsten?
–  Vi ser det som viktigt att låta socialarbetare och lärare/forskare gemensamt identifiera framtida samarbeten då vi tror att dessa kommer vara mer hållbara. Det kan handla om forskarskolor, praktikterminen, fältförläggning av hela eller delar av utbildningen, nya pedagogiska metoder och formulering av forskningsfrågor men också om handledningsgrupper där lärare och socialarbetare gemensamt utifrån olika kunskapstyper, kanske tillsammans med brukare, söker problemlösningar på dilemman som finns på fältet.

Hur skapas ett framtida samarbete som gynnar ömsesidigt kunskapsbyte och lärande?
 – Jämlika möten mellan individer från de olika organisationerna utan krav på direkta resultat är viktiga - dessa möten ska inte bara ske på ledning/stabsnivå. Fältet och universitetet ska vilja lära av varandra. Detta kan påverka såväl praktikens sätt att arbeta, som undervisningen på Socialhögskolan och formulering av framtida forskningsfrågor vilket i sin tur skapar, fördjupar och berikar kunskapen i socialt arbete.

 –  Det i rapporten beskrivna samverkansprojektet har visat att det finns en kraft i samarbete om deltagarna ges utrymme för reflektion och teoretiserande kring den kunskap som finns inbäddad i och uppkommer av praktiskt socialt arbete. Lyckas man få tillstånd ett samarbete som präglas av nyfikenhet och ömsesidig respekt, är vi övertygade om att detta kommer att gynna fältets och socionomutbildningens utveckling och förbättra socialt arbete som yrkes- och forskningsområde vilket i slutändan gynnar dem som det sociala arbetet är till för.

Läs mer i Gemensamt kunskapssökande bland socialsekreterare i socialtjänsten och lärare och forskare vid universitet: Förutsättningar, möjligheter och utmaningar, Research Reports in Social Work 2019:1

 

Senaste nyheter

2019-04-13

Rekordmånga besökare på World Social Work Day

Rekordmånga besökare på World Social Work Day
2019-04-08

Socialhögskolan får fem miljoner i strategiska medel

Socialhögskolan får fem miljoner i strategiska medel
2019-04-02

Socialarbetare är skeptiska till automatisering

Socialarbetare är skeptiska till automatisering
2019-03-22

Masteruppsats blir bok om att överleva cancer

Masteruppsats blir bok om att överleva cancer
2019-03-11

Doktorand vinner ReNEW Early Career Paper Prize

Doktorand vinner ReNEW Early Career Paper Prize

Socialhögskolan
Besök: Bredgatan 13, Lund
Postadress: Box 23, 221 00 Lund
Telefon: 046-222 00 00 (vxl.)
Fax: 046-222 94 12

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg