Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Stora skillnader i äldreomsorgen

”Det finns så stora skillnader över landet när det gäller äldreomsorgens organisering, omfattning och kvalitet
att Sverige snarare framstår som 290 välfärdskommuner än som en enhetlig välfärdsstat”, skriver forskarna Håkan Jönson och Marta Szebehely (Stockholms universitet) i inledningen till den nya antologin ”Äldreomsorger i Sverige”.

Omslag till boken Äldreomsorger i Sverige
Kommuner i Sverige har stort handlingsutrymme när det gäller att utforma olika typer av insatser inom äldreomsorgen. Detta innebär bland annat att det finns en tendens att äldre personers behov får stå tillbaka för andra grupper med starkare lagstöd, när de kommunala finanserna är pressade.

En ny antologi tar upp frågan hur olik äldreomsorgen egentligen ska få vara i olika delar av landet. Bidragen identifierar spänningar mellan idealen om generell välfärd och kommunalt självbestämmande samt mellan jämlikhetsambitionen som finns i lagstiftning och policydokument å ena sidan och ett allt starkare fokus på individuellt anpassad omsorg.

Det finns ett ökande gap mellan omsorgens vardag och politikernas prat om en individuellt anpassad och värdig äldreomsorg

I kapitlen framkommer bland annat att hemtjänsten tycks fungera bättre i mindre kommuner än i storstäderna, men även de i de kommunerna finns tidsbrist och detaljstyrning. En annan slutsats är att det finns ett ökande gap mellan omsorgens vardag och politikernas prat om en individuellt anpassad och värdig äldreomsorg. Studierna visar också att personal upplever det som allt svårare att ge god omsorg och i högre utsträckning funderar på att lämna omsorgsyrket.

- Det som framkommer i boken i kombination med exempelvis att mer än var fjärde plats i äldreomsorgen har försvunnit sedan millennieskiftet, att antalet personer över 80 år kommer att öka kraftigt de närmaste åren, samt att vi ser ett ökat inslag av privata företag och marknadsinspirerade styrformer, visar på behovet av en seriös politisk debatt om äldreomsorgens framtid, säger Håkan Jönson

Håkan Jönson, Lunds universitet

Vad hoppas du att beslutsfattare och chefer tar till sig av boken?

- Här måste beslutsfattare och egentligen alla som har att göra med äldreomsorgens utförande ställa sig två typer av frågor. Den första handlar om vad äldreomsorgspolitiken ska handla om. Ska fokus ligga på sänkning av kostnader och dokumentation? Eller ska fokus handla om villkoren för de äldre som tar emot omsorgen och hur man ser till att de personerna får ett normalt liv?

- Den andra typen av fråga handlar om de som ger omsorg och som idag upplever det allt svårare att göra ett bra arbete. Hur ska de personernas villkor för att göra ett gott arbete se ut? Hur ska omsorgsarbetet bli attraktivt nog? Pratet om äldreomsorgens mål och äldreomsorgens faktiska verklighet får inte bli två olika saker.

 

Fotnot: Den 21 mars deltar Håkan Jönson på en forskardag på Stockholms universitet om Äldreomsorger i Sverige - lokala variationer och generella trender