Lars Harrysson
FD i socialt arbete | Universitetslektor
Cancer, a relational disease exploring the needs of relatives to cancer patients
Cancer, en relationell sjukdom en undersökning av behov hos anhöriga till cancerpatienter
Författare
Summary, in Swedish
Syfte: I denna kvalitativa studie studerade vi erfarenheter bland familjemedlemmar till cancerpatienter. Vårt syfte var att undersöka och differentiera deras behov från de behov som cancer patienten uppvisar.
Metod: Fem fokusintervjuer och sex individuella narrativa intervjuer med 17 familje medlemmar till cancerpatiener i Sverige genomfördes och jämförda med 19 intervjuer med cancerpatienter. Vår analys var inspirerad av klassisk grundad teori.
Resaultat: Familjemedlemmar till cancerpatienter uppvisade egen sjukdom kopplad till höga stressnivåer och svårigheter att erkänna egen stress till följd av pågående jämförelser med cancerpatienten. Familjemedlemmar var fastlåsta i en momentan terrorlik situation där de blev den sjukes skyddsnät. En upplevd oförmåga till att förbättra den sjukes hälsa och välmående bidrog till känslor av skukld. Önskan om att allt skulle vara över var inbäddat i skam då slutet innebar möjlig död.
Slutsatser: Genom att erkänna cancer som en sjukdom som påverkar både kropp och relationer kan familjemedlemmar ges kontroll över sina egna kamper skilda från patientens upplevelser. Vi definierar skillnaderi behov mellan cancer patienter och anhöriga. De anhöriga till cancerpatienter kan ges stöd i att utveckla balanserade strategier för mindre stress, ökad trygghet och stunder av förnöjsamhet.
Metod: Fem fokusintervjuer och sex individuella narrativa intervjuer med 17 familje medlemmar till cancerpatiener i Sverige genomfördes och jämförda med 19 intervjuer med cancerpatienter. Vår analys var inspirerad av klassisk grundad teori.
Resaultat: Familjemedlemmar till cancerpatienter uppvisade egen sjukdom kopplad till höga stressnivåer och svårigheter att erkänna egen stress till följd av pågående jämförelser med cancerpatienten. Familjemedlemmar var fastlåsta i en momentan terrorlik situation där de blev den sjukes skyddsnät. En upplevd oförmåga till att förbättra den sjukes hälsa och välmående bidrog till känslor av skukld. Önskan om att allt skulle vara över var inbäddat i skam då slutet innebar möjlig död.
Slutsatser: Genom att erkänna cancer som en sjukdom som påverkar både kropp och relationer kan familjemedlemmar ges kontroll över sina egna kamper skilda från patientens upplevelser. Vi definierar skillnaderi behov mellan cancer patienter och anhöriga. De anhöriga till cancerpatienter kan ges stöd i att utveckla balanserade strategier för mindre stress, ökad trygghet och stunder av förnöjsamhet.
Avdelning/ar
- Socialhögskolan
- Innovation Engineering
- Institutionen för designvetenskaper
- Förpackningslogistik
Publiceringsår
2019-05-16
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being
Volym
14
Issue
1
Dokumenttyp
Artikel i tidskrift
Förlag
Taylor & Francis
Ämne
- Social Sciences Interdisciplinary
Nyckelord
- Health
- informal caregiver
- salutogenesis
- momentary contentment
- safety
- waiting
- grounded theory
- cancer care
- carers
- family members
- health
- family members
- carers
- cancer care
- grounded theory
- waiting
- safety
- momentary contentment
- salutogenesis
- informal caregiver
Status
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1748-2631