Lina Ponnert
Docent i socialt arbete | universitetslektor
Mellan klient och rättssystem : Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares perspektiv
Between the client and the legal system : Compulsory care of children and young persons from a social worker perspective
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Den här avhandlingen fokuserar på socialsekreterares utredningsarbete av barn och unga inom socialtjänsten. Syftet har varit att beskriva och analysera tvångsvårdsprocessen ur socialsekreterares perspektiv, samt förstå och förklara hur detta påverkar barnavårdspraktiken. Det empiriska materialet består av barnavårdsakter och fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare. Analysen är främst inspirerad av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Hasenfelds teorier om människobehandlande organisationer. Jag har också använt ett kritiskt perspektiv på rättssystemets begränsningar och hur mötet med rättssystemet påverkar det sociala arbetets praktik.
Att bedöma när tvångsvård av barn och unga är nödvändigt är förenat med stor osäkerhet. Min analys visar att socialsekreterare förknippar tvångsvårdsprocessen med en risk att förlora kontrollen över ärendet. Denna risk kunde minimeras via tre strategier. Den första strategin var att invänta rättsliga bevis som styrkte socialsekreterarens moraliska övertygelse om att tvångsvård var förenat med barnets bästa. Den andra strategin var att använda en problem fokuserad argumentation i skriftliga LVU-utredningar för att påverka länsrättens beslut i riktning mot tvångsvård. En tredje strategi var att i viss utsträckning växla positiva och negativa omdömen om familjen, och i synnerhet föräldrar, så att de inte skulle avsluta kontakten med socialtjänsten om länsrätten avslog ansökan om tvångsvård (varvandets logik).
Analysen visar också att socialsekreterare använder sig av olika typer av argumentation i LVU-utredningar, beroende på om fallet handlar om brister i hemmiljön (miljöfall) eller om den unge har ett normbrytande beteende (beteendefall). LVU-utredningar avseende beteendefall domineras av en hård argumentation och problem fokusering, medan problematiken i LVU-utredningar avseende miljöfall framställs mer vagt och mångtydigt. Effekterna är att socialsekreterare skapar olika bilder av barn, ungdomar och deras föräldrar i skriftliga utredningar, beroende på om intentionen är att påverkar/kontrollera länsrättens beslut eller föräldrarnas framtida samarbetsvilja med socialtjänsten.
En slutsats är att socialsekreterare inte betraktar tvångsvård som ett säkert sätt att skydda barn och de använder en stor del av utredningsarbetet till att motivera föräldrar att samtycka till frivilliga insatser/vård, vilket betraktas som ett säkrare sätt att få kontroll över ärendet.
Den här avhandlingen fokuserar på socialsekreterares utredningsarbete av barn och unga inom socialtjänsten. Syftet har varit att beskriva och analysera tvångsvårdsprocessen ur socialsekreterares perspektiv, samt förstå och förklara hur detta påverkar barnavårdspraktiken. Det empiriska materialet består av barnavårdsakter och fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare. Analysen är främst inspirerad av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Hasenfelds teorier om människobehandlande organisationer. Jag har också använt ett kritiskt perspektiv på rättssystemets begränsningar och hur mötet med rättssystemet påverkar det sociala arbetets praktik.
Att bedöma när tvångsvård av barn och unga är nödvändigt är förenat med stor osäkerhet. Min analys visar att socialsekreterare förknippar tvångsvårdsprocessen med en risk att förlora kontrollen över ärendet. Denna risk kunde minimeras via tre strategier. Den första strategin var att invänta rättsliga bevis som styrkte socialsekreterarens moraliska övertygelse om att tvångsvård var förenat med barnets bästa. Den andra strategin var att använda en problem fokuserad argumentation i skriftliga LVU-utredningar för att påverka länsrättens beslut i riktning mot tvångsvård. En tredje strategi var att i viss utsträckning växla positiva och negativa omdömen om familjen, och i synnerhet föräldrar, så att de inte skulle avsluta kontakten med socialtjänsten om länsrätten avslog ansökan om tvångsvård (varvandets logik).
Analysen visar också att socialsekreterare använder sig av olika typer av argumentation i LVU-utredningar, beroende på om fallet handlar om brister i hemmiljön (miljöfall) eller om den unge har ett normbrytande beteende (beteendefall). LVU-utredningar avseende beteendefall domineras av en hård argumentation och problem fokusering, medan problematiken i LVU-utredningar avseende miljöfall framställs mer vagt och mångtydigt. Effekterna är att socialsekreterare skapar olika bilder av barn, ungdomar och deras föräldrar i skriftliga utredningar, beroende på om intentionen är att påverkar/kontrollera länsrättens beslut eller föräldrarnas framtida samarbetsvilja med socialtjänsten.
En slutsats är att socialsekreterare inte betraktar tvångsvård som ett säkert sätt att skydda barn och de använder en stor del av utredningsarbetet till att motivera föräldrar att samtycka till frivilliga insatser/vård, vilket betraktas som ett säkrare sätt att få kontroll över ärendet.
Avdelning/ar
- Socialhögskolan
Publiceringsår
2007
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Dissertation of Social Work
Fulltext
- Available as PDF - 995 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lunds universitet, Socialhögskolan
Ämne
- Social Work
Nyckelord
- Social problems and welfare
- children and young persons
- Compulsory care
- parents
- neglect and abuse
- antisocial behaviour
- social workers
- assessment
- discretion
- power
- child welfare
- Social sciences
- legal system
- national insurance
- Samhällsvetenskaper
- Sociala problem
- social välfärd
- socialförsäkring
Status
Published
Forskningsgrupp
- Den sociala barnavården
Handledare
- Gunvor Andersson
- Claes Levin
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1650-3872
- ISBN: 978-91-89604-36-0
Försvarsdatum
26 oktober 2007
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Edens hörsal, Paradisgatan 5, Lund
Opponent
- Tommy Lundström (Professor in Social Work)