Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Malin Arvidson. Foto: Patrik Hekkala

Malin Arvidson

Universitetslektor | FD i sociologi

Malin Arvidson. Foto: Patrik Hekkala

Granskningssamhällets krav och civilsamhällets (re)aktioner. Rapport om resultaten från en enkät, 2016-2017

Författare

  • Stig Linde
  • Malin Arvidson
  • Roberto Scaramuzzino

Summary, in Swedish

Denna rapport innehåller resultat från en enkät som i november 2016 skickades
till organisationer med social och omsorgsinriktning inom det civila samhället.
Frågorna gällde hur dessa organisationer tar sig an frågor om uppföljning, kvalitetsmätning
och utvärdering, kort sagt: deras utvärderingspraktik. Utskicket till
drygt 1200 adressater gav 416 svar.
Sammanfattningsvis visar vår enkätstudie att utvärderingspraktiken som vi
beskriver i bred bemärkelse, från ”former av uppföljning av verksamheten inklusive
enkel statistik över antal möten, klienter, aktiviteter, till standardiserad
kvalitetskontroll och mer komplex effektutvärdering”, är vanligt förekommande
inom det civila samhällets socialt inriktade organisationer.
Utvärderingspraktiken anges till stor del ske på initiativ av organisationerna
själva och i lägre grad vara ålagd utifrån. Den beskrivs som integrerad i verksamheterna,
och relationsfrämjande, i synnerhet gentemot klienter och brukare samt
inriktad mot verksamhetsutveckling. Vanligtvis handhas detta arbete internt i
den egna organisationen, i vissa fall med stöd från en riksorganisation, och i låg
grad baserad på externa konsulter eller forskare. Organisationernas utvärderingspraktik
är baserad på dokumentation av aktiviteter och deltagare men fler
former för uppföljning och olika utvärderingsmodeller är i bruk.
Vår analys visar på samband mellan finansiering och utvärderingspraktik. En
självpåtagen redovisningspraktik har ett samband med den finansiering som
kommer från gåvogivare och medlemsavgifter. Den ålagda utvärderingspraktiken
kan relateras till utförd verksamhet enligt lagstiftning såsom SoL, LSS,
HSL, något som driver på utvärderingskrav. Liksom tidigare forskning visat är
det organisatoriska fält verksamheten befinner sig i en faktor som påverkar utvärderingspraktiken.
Förväntan från politiker och tjänstemän tycks driva på
benägenheten att utvärdera. Vi vet däremot inte om ålagda granskningskrav
enbart gäller att man ska utvärdera eller om de också inbegriper krav på särskilda
former för utvärdering.
Enkätsvaren lyfter även fram ett behov av utvärderingsmodeller för att fånga
värdena i idéburna organisationer.

Avdelning/ar

  • Socialhögskolan

Publiceringsår

2018-06-14

Språk

Svenska

Publikation/Tidskrift/Serie

Research Reports in Social Work

Volym

2018

Issue

5

Dokumenttyp

Rapport

Ämne

  • Social Work

Nyckelord

  • Utvärdering
  • Civila samhället
  • Ideella organisationer
  • Idéburna organisationer med social inriktning
  • Uppföljning
  • Dokumentation
  • Evaluation
  • Civil Society

Status

Published

Projekt

  • Granskningssamhällets krav och civilsamhällets (re)aktioner

Report number

2018:5

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 978-91-7753-763-2