Torbjörn Hjort
Universitetslektor | Docent i socialt arbete
Nödvändighetens pris : Konsumtion och knapphet bland barnfamiljer
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Syftet med avhandlingen är att studera relationen mellan ekonomisk knapphet och konsumtion med fokus på barnfamiljer. Avhandlingen handlar huvudsakligen om att teoretiskt försöka förstå vad ekonomisk knapphet kan innebära i förhållande till ett konsumtions- eller överflödssamhälle som det svenska. Barnfamiljer används som ett empiriskt exempel för att illustrera de teoretiska resonemangen. Syftet är uppdelat i två delsyften. Det första handlar om de villkor hushåll med en knapp ekonomi möter som konsumenter. Finns det några specifika omständigheter som gör konsumtion mer besvärlig eller problematisk för hushåll med en ansträngd ekonomisk situation? Detta delsyfte innehåller frågeställningar om såväl konkreta försvårande omständigheter som i samhället dominerande föreställningar om hur och vad vi bör konsumera. Tidigare forskning har visat att fattigare gruppers konsumtion är utsatt för en särskild granskning innehållande omdömen som att de prioriterar fel och agerar kortsiktigt som konsument. Det andra delsyftet riktar sig mot hushållens agerande. Hur hanterar de en situation där de lever i ett konsumtionssamhälle med förväntningar om konsumtion som de av ekonomiska skäl har svårt att leva upp till. I avhandlingen används olika typer av teorier. Å ena sidan teorier som förklarar fattigdom, utanförskap och ojämlikheter i samhället. Å andra sidan teorier som mer handlar om konsumtionens betydelse i samhället. Inom dessa teorier diskuteras bland annat huruvida konsumtion idag är mer betydelsefullt för människor än för t.ex. hundra år sedan. I denna diskussion ingår resonemang om konsumtionens symboliska innebörd. Bland annat menar några att hur vi konsumerar idag har mindre att göra med nyttan eller funktionen av en vara än dess symboliska innebörd. T.ex. köper vi en tröja i första hand för att visa omgivningen (och oss själva) hur vi vill uppfattas och i andra hand för tröjans praktiska nytta. I detta resonemang ligger också föreställningen om att materiellt nödvändig konsumtion inte längre är något som intresserar oss. Tak över huvudet, mat på bordet och nödvändiga kläder är något vi kan konsumera utan någon större eftertanke eller ansträngning. Det som betyder något idag är den socialt nödvändiga konsumtionen (t.ex. märkeskläder, hemelektronik och nöjen), den som handlar om att jämföra sig med andra och om att inte avvika. Det finns dock grupper i vårt samhälle som har svårigheter att få pengarna att räcka till den materiellt nödvändiga konsumtionen. Dessa grupper tvingas emellertid dagligen att förhålla sig till den socialt nödvändiga konsumtionen då de lever i ett samhälle där majoriteten har kan unna sig konsumtion på en annan nivå. Till detta ska läggas den intensiva marknadsföring vi ständigt möter. Jag har intervjuat föräldrar som lever med en knapp ekonomi. Huvudsakligen består de intervjuade av ensamstående föräldrar och utrikes födda föräldrar. Det är dessa grupper, förutom ungdomar, som har haft svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och i de offentliga trygghetssystemen. Deras berättelser har sedan tolkats genom de teorier jag valt att använda. När det gäller konsumtionsvillkor har jag funnit att hushåll med en knapp ekonomi ställs inför olika typer av försvårande omständigheter. I vissa fall utestängs de från möjligheter att konsumera, detta gäller t.ex. möjligheter att teckna kontrakt och få tillgång till krediter. I andra fall handlar det snarare om att konsumtionen blir besvärligare och kräver större ansträngningar än för andra hushåll. En tredje typ av försvårande omständigheter utgörs av att konsumtionen blir dyrare för hushåll med en knapp ekonomi. Svårigheter att utnyttja storpack, mängderbjudanden och realisationer innebär att en stor del av konsumtionen sker till ordinarie pris. När det gäller dyrare varor tvingas man ofta använda olika typer av kreditlösningar vilket ofta visar sig vara dyrare. Förutom dessa konkreta villkor ställs hushållen även inför de krav och förväntningar som finns i ett konsumtionssamhälle. Detta kan innebära risker för att uppleva skam då man inte kan leva upp till eller avviker från det som uppfattas som normalt. Förväntningar upplever hushållen från två håll. Dels från familjen själv där kanske framför allt barnen och tonåringarna förväntar sig och ibland kräver en viss typ av konsumtion. Dels upplever hushållen förväntningar utifrån. Dessa utifrån kommande förväntningar kan hänföras till t.ex. skola, dagis, kamrater medier och marknadsföring. Dessa olika typer av förväntningar tvingas familjerna ständigt förhålla sig till vilket innebär att förutom att försöka få pengarna att räcka till det materiellt nödvändiga måste de också hantera risken att uppfattas som avvikande. Familjerna hanterar denna situation på olika sätt. Olika sammanhang och situationer kräver olika förhållningssätt. Genom att tolka familjernas berättelser med hjälp av tidigare forskning har jag funnit fem olika förhållningssätt. Det första handlar om att använda konsumtion som kompensation för en situation präglad av knapphet. Föräldrarna talar om barnen som offer för en besvärlig ekonomisk situation som barnen ska skyddas från. Föräldrarna köper saker som märkeskläder, leksaker, tv- och dataspel eller låter barnen gå på bio eller McDonalds. Detta är varor och aktiviteter som egentligen inte ryms inom familjen budget och de får istället prioritera ner annat som hemförsäkring eller tandläkarbesök. En annan möjlighet är att använda krediter. Föräldrarna ser inte dessa varor och aktiviteter som lyx, det är snarare en fråga om att barnen då och då ska kunna få eller göra samma saker som andra barn. Om kompensation är ett förhållningssätt riktat mot barnen i familjen är det andra förhållningssättet mer inriktat mot att skyla över en knapp situation i förhållande till personer i omgivningen som t.ex. kamrater eller skol- och förskolepersonal. Förutom de varor och aktiviteter jag nämnde ovan kan detta förhållningssätt även handla om aktiviteter i skola eller förskola som föräldrarna själva ska bekosta, t.ex. skolresor. Barnen tycks vara betydelsefulla när det gäller att representera familjen utåt, mot omgivningen. Föräldrarna talar inte så mycket om jämförelser med andra för egen del som när det gäller barnen. Det tredje förhållningssättet innehåller inte sådan konsumtion som föräldrarna inte ser som nödvändig. Snarare innebär detta förhållningssätt om försakelse, om att försöka vara utan varor och aktiviteter som alla andra verkar kunna unna sig. Försakelse innebär att vara extremt ekonomisk, att ha en noga planerad inköpslista vilken ofta är den samma vecka efter vecka. Försakelse kan också innebära att köpa second hand kläder, ärva kläder och lappa och laga. Kanske kan detta förhållningssätt innebära att familjen kan spara en lite summa pengar för oförutsedda utgifter. Försakelse innebär också att familjen utsätter sig för risken att bli betraktad som fattig och avvikande. Det fjärde förhållningssättet innebär att inte betala för något eller köpa något förrän det är absolut nödvändigt. Dessa akutlösningar kan tolkas som ett sätt att försöka kontrollera de pengar familjen har, att de finns i plånboken eller på banken så länge som möjligt. Naturligtvis kan detta förhållningssätt bli kostsamt när det inte ger utrymme för någon mer långsiktig planering men det går ändå att betrakta det som någon form av knapphetens rationalitet. Det femte förhållningssättet kan jämföras med det andra som handlade om att skyla över knappheten genom att köpa saker som föräldrarna betraktade som sociala nödvändigheter. Även detta femte förhållningssätt, undvikande, har att göra med att skyla över. Men det handlar snarare om att försöka undvika situationer där föräldrar eller barn löper risken att bli betraktade som fattiga eller avvikande. Detta kan innebära att man tackar nej till födelsedagskalas då det saknas pengar till att köpa en present. Det kan också innebära att sjukanmäla barnet vid en skolresa föräldrarna inte har råd med. Dessa fem förhållningssätt kan naturligtvis ses som något alla familjer använder då och då eller under perioder av tillfälliga ekonomiska svackor. Men när det gäller familjerna i undersökningarna är knappheten ett mer permanent tillstånd, ekonomi har varit ansträngd under lång tid, för de flesta upp till åtta eller tio år. De fem förhållningssättet utgör inga undantag för familjerna, snarare kan de betraktas som något som karakteriserar deras vardag.
Syftet med avhandlingen är att studera relationen mellan ekonomisk knapphet och konsumtion med fokus på barnfamiljer. Avhandlingen handlar huvudsakligen om att teoretiskt försöka förstå vad ekonomisk knapphet kan innebära i förhållande till ett konsumtions- eller överflödssamhälle som det svenska. Barnfamiljer används som ett empiriskt exempel för att illustrera de teoretiska resonemangen. Syftet är uppdelat i två delsyften. Det första handlar om de villkor hushåll med en knapp ekonomi möter som konsumenter. Finns det några specifika omständigheter som gör konsumtion mer besvärlig eller problematisk för hushåll med en ansträngd ekonomisk situation? Detta delsyfte innehåller frågeställningar om såväl konkreta försvårande omständigheter som i samhället dominerande föreställningar om hur och vad vi bör konsumera. Tidigare forskning har visat att fattigare gruppers konsumtion är utsatt för en särskild granskning innehållande omdömen som att de prioriterar fel och agerar kortsiktigt som konsument. Det andra delsyftet riktar sig mot hushållens agerande. Hur hanterar de en situation där de lever i ett konsumtionssamhälle med förväntningar om konsumtion som de av ekonomiska skäl har svårt att leva upp till. I avhandlingen används olika typer av teorier. Å ena sidan teorier som förklarar fattigdom, utanförskap och ojämlikheter i samhället. Å andra sidan teorier som mer handlar om konsumtionens betydelse i samhället. Inom dessa teorier diskuteras bland annat huruvida konsumtion idag är mer betydelsefullt för människor än för t.ex. hundra år sedan. I denna diskussion ingår resonemang om konsumtionens symboliska innebörd. Bland annat menar några att hur vi konsumerar idag har mindre att göra med nyttan eller funktionen av en vara än dess symboliska innebörd. T.ex. köper vi en tröja i första hand för att visa omgivningen (och oss själva) hur vi vill uppfattas och i andra hand för tröjans praktiska nytta. I detta resonemang ligger också föreställningen om att materiellt nödvändig konsumtion inte längre är något som intresserar oss. Tak över huvudet, mat på bordet och nödvändiga kläder är något vi kan konsumera utan någon större eftertanke eller ansträngning. Det som betyder något idag är den socialt nödvändiga konsumtionen (t.ex. märkeskläder, hemelektronik och nöjen), den som handlar om att jämföra sig med andra och om att inte avvika. Det finns dock grupper i vårt samhälle som har svårigheter att få pengarna att räcka till den materiellt nödvändiga konsumtionen. Dessa grupper tvingas emellertid dagligen att förhålla sig till den socialt nödvändiga konsumtionen då de lever i ett samhälle där majoriteten har kan unna sig konsumtion på en annan nivå. Till detta ska läggas den intensiva marknadsföring vi ständigt möter. Jag har intervjuat föräldrar som lever med en knapp ekonomi. Huvudsakligen består de intervjuade av ensamstående föräldrar och utrikes födda föräldrar. Det är dessa grupper, förutom ungdomar, som har haft svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och i de offentliga trygghetssystemen. Deras berättelser har sedan tolkats genom de teorier jag valt att använda. När det gäller konsumtionsvillkor har jag funnit att hushåll med en knapp ekonomi ställs inför olika typer av försvårande omständigheter. I vissa fall utestängs de från möjligheter att konsumera, detta gäller t.ex. möjligheter att teckna kontrakt och få tillgång till krediter. I andra fall handlar det snarare om att konsumtionen blir besvärligare och kräver större ansträngningar än för andra hushåll. En tredje typ av försvårande omständigheter utgörs av att konsumtionen blir dyrare för hushåll med en knapp ekonomi. Svårigheter att utnyttja storpack, mängderbjudanden och realisationer innebär att en stor del av konsumtionen sker till ordinarie pris. När det gäller dyrare varor tvingas man ofta använda olika typer av kreditlösningar vilket ofta visar sig vara dyrare. Förutom dessa konkreta villkor ställs hushållen även inför de krav och förväntningar som finns i ett konsumtionssamhälle. Detta kan innebära risker för att uppleva skam då man inte kan leva upp till eller avviker från det som uppfattas som normalt. Förväntningar upplever hushållen från två håll. Dels från familjen själv där kanske framför allt barnen och tonåringarna förväntar sig och ibland kräver en viss typ av konsumtion. Dels upplever hushållen förväntningar utifrån. Dessa utifrån kommande förväntningar kan hänföras till t.ex. skola, dagis, kamrater medier och marknadsföring. Dessa olika typer av förväntningar tvingas familjerna ständigt förhålla sig till vilket innebär att förutom att försöka få pengarna att räcka till det materiellt nödvändiga måste de också hantera risken att uppfattas som avvikande. Familjerna hanterar denna situation på olika sätt. Olika sammanhang och situationer kräver olika förhållningssätt. Genom att tolka familjernas berättelser med hjälp av tidigare forskning har jag funnit fem olika förhållningssätt. Det första handlar om att använda konsumtion som kompensation för en situation präglad av knapphet. Föräldrarna talar om barnen som offer för en besvärlig ekonomisk situation som barnen ska skyddas från. Föräldrarna köper saker som märkeskläder, leksaker, tv- och dataspel eller låter barnen gå på bio eller McDonalds. Detta är varor och aktiviteter som egentligen inte ryms inom familjen budget och de får istället prioritera ner annat som hemförsäkring eller tandläkarbesök. En annan möjlighet är att använda krediter. Föräldrarna ser inte dessa varor och aktiviteter som lyx, det är snarare en fråga om att barnen då och då ska kunna få eller göra samma saker som andra barn. Om kompensation är ett förhållningssätt riktat mot barnen i familjen är det andra förhållningssättet mer inriktat mot att skyla över en knapp situation i förhållande till personer i omgivningen som t.ex. kamrater eller skol- och förskolepersonal. Förutom de varor och aktiviteter jag nämnde ovan kan detta förhållningssätt även handla om aktiviteter i skola eller förskola som föräldrarna själva ska bekosta, t.ex. skolresor. Barnen tycks vara betydelsefulla när det gäller att representera familjen utåt, mot omgivningen. Föräldrarna talar inte så mycket om jämförelser med andra för egen del som när det gäller barnen. Det tredje förhållningssättet innehåller inte sådan konsumtion som föräldrarna inte ser som nödvändig. Snarare innebär detta förhållningssätt om försakelse, om att försöka vara utan varor och aktiviteter som alla andra verkar kunna unna sig. Försakelse innebär att vara extremt ekonomisk, att ha en noga planerad inköpslista vilken ofta är den samma vecka efter vecka. Försakelse kan också innebära att köpa second hand kläder, ärva kläder och lappa och laga. Kanske kan detta förhållningssätt innebära att familjen kan spara en lite summa pengar för oförutsedda utgifter. Försakelse innebär också att familjen utsätter sig för risken att bli betraktad som fattig och avvikande. Det fjärde förhållningssättet innebär att inte betala för något eller köpa något förrän det är absolut nödvändigt. Dessa akutlösningar kan tolkas som ett sätt att försöka kontrollera de pengar familjen har, att de finns i plånboken eller på banken så länge som möjligt. Naturligtvis kan detta förhållningssätt bli kostsamt när det inte ger utrymme för någon mer långsiktig planering men det går ändå att betrakta det som någon form av knapphetens rationalitet. Det femte förhållningssättet kan jämföras med det andra som handlade om att skyla över knappheten genom att köpa saker som föräldrarna betraktade som sociala nödvändigheter. Även detta femte förhållningssätt, undvikande, har att göra med att skyla över. Men det handlar snarare om att försöka undvika situationer där föräldrar eller barn löper risken att bli betraktade som fattiga eller avvikande. Detta kan innebära att man tackar nej till födelsedagskalas då det saknas pengar till att köpa en present. Det kan också innebära att sjukanmäla barnet vid en skolresa föräldrarna inte har råd med. Dessa fem förhållningssätt kan naturligtvis ses som något alla familjer använder då och då eller under perioder av tillfälliga ekonomiska svackor. Men när det gäller familjerna i undersökningarna är knappheten ett mer permanent tillstånd, ekonomi har varit ansträngd under lång tid, för de flesta upp till åtta eller tio år. De fem förhållningssättet utgör inga undantag för familjerna, snarare kan de betraktas som något som karakteriserar deras vardag.
Avdelning/ar
- Socialhögskolan
Publiceringsår
2004
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Dissertations in Social Work
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
School of Social Work, Lund University
Ämne
- Social Work
Nyckelord
- consumption
- poverty
- consumer society
- market society
- social exclusion
- marginalisation
- child poverty
- social assistance
- unemployment
- national insurance
- Social problems and welfare
- Social structures
- social välfärd
- Sociala problem
- socialförsäkring
- Sociala strukturer
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1650-3872
- ISBN: 91-89604-26-1
Försvarsdatum
24 september 2004
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Edebalksalen, Socialhögskolan, Lunds universitet
Opponent
- Lennart Nygren (Professor)