Håkan Jönson

Jag tog min socionomexamen 1986 och arbetade 1986-1989 som socialsekreterare i Enköpings kommun, först på en familjegrupp och därefter på en specialiserad ungdomsgrupp. Under åren 1990-1994 arbetade jag på Socialförvaltningens Ungdomsenhet i Uppsala kommun. År 1994 började jag på forskarutbildningen vid Socialhögskolan i Lund. År 2001 blev jag filosofie doktor och år 2007 docent. Under perioden 2003-2007 var jag forskarassistent vid NISAL – Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, vid Linköpings universitet. År 2008 fick jag anställning som universitetslektor vid Socialhögskolan i Lund och sedan 2013 är jag professor vid institutionen.

Undervisning

På socionomprogrammet har min undervisning ett fokus på äldre, åldrande och äldreomsorg inom olika kurser. Jag är också kursföreståndare för kursen Samhällsvetenskaplig teori för socialt arbete som går på den avancerade nivån. Jag handleder magister- och masteruppsatser och är för närvarande handledare för sex doktorander.

Jag har genomgått motsvarande 15 hp högskolepedagogiska kurser och också producerat läromedel; nämnas kan ”Ålderdom som samhällsproblem”, utgiven på Studentlitteratur (2002), ”Sociala problem som perspektiv”, utgiven på Liber (2010), "Makt och vanmakt på äldreboenden" (Harnett, Jönson & Wästerfors, 2012) utgiven av Studentlitteratur och ”Socialt arbete med äldre” (Jönson & Harnett, 2015), utgiven av Natur & Kultur samt "Perspektiv på ålderism" (2021) utgiven av Social Work Press.

Under perioden 2013-2018 var jag studierektor för forskarutbildningen vid Socialhögskolan. Jag har också kurspedagogiska uppdrag vid andra institutioner och är bland annat medlem i den pedagogiska gruppen för den Nationella forskarskolan för åldrande och hälsa (SWEAH). 

Forskning

Den forskning jag bedrivit har präglats av ett intresse för olika aspekter av åldrande och äldreomsorg, där jag i flera fall studerat frågor om sociala rättigheter, samhälleliga föreställningar om äldre och ålderism. Jag har bedrivit forskning inom flera olika områden, som framgår av min publikationsförteckningen.

Jag disputerade i april 2001 på en avhandling med titeln ”Det moderna åldrandet. Pensionärsorganisationernas bilder av äldre 1941-1995”. Under åren 2001-2003 arbetade jag i forskningsprojektet ”Pensionärerna och våldet”, som leddes av professor Malin Åkerström vid Sociologiska institutionen i Lund. Under 2003-2006 innehade jag en FORTE-finansierad forskarassistenttjänst, placerad vid Tema Äldre och åldrande, Linköpings universitet. Inom ramen för denna studerade jag vanvård och övergrepp mot äldre. Under 2015-2018 ledde jag forskningsprojektet Kan en handikappolitisk modell ge en bättre äldreomsorg? som finansieras av Forskningsrådet för Hälsa, Välfärd och Arbetsliv (FORTE 2014-4565). I projektet medverkade Tove Harnett vid Socialhögskolan i Lund, Annika Taghizadeh Larsson vid Linköpings universitet och Stina Johansson vid Umeå universitet. Jag var då också medsökande till forskningsprogrammet Individanpassad omsorg och generell välfärd: dilemman i marknadiseringens tid där Marta Szebehely vid Stockholms universitet är huvudsökande. Programmet finansieras av Forskningsrådet för Hälsa, Välfärd och Arbetsliv (FORTE 2013-2296). Sedan 2020 leder jag projektet Specialiserad äldreomsorg för äldre med missbruk och komplexa behov (FORTE 2019-01149) och sedan 2022 Vård och omsorgssystemets navigatörer - hur äldre förstår, förhandlar och koordinerar hemtjänst och andra hjälpinsatser i sin vardag (FORTE 2021-01815). Jag är också medsökande till det sexåriga forskningsprogrammet UserAge, som handlar om brukarmedverkan i äldreforskning och leds av professor Susanne Iwarsson vid CASE. Jag har även varit medsökande i rad andra forskningsprojekt med fokus på äldre och åldrande.

Sedan 2015 leder jag det Nationella nätverket för socialvetenskaplig äldrfeforskning. Vid Socialhögskolan leder jag forskargruppen Äldre och åldrande samt forskarnätverket ”Omsorgens vardag och villkor”.