Universitetslektor Teres Hjärpe är handledare på uppsatskursen på Socionomprogrammet. Hon berättar att organisationer där det arbetar socionomer löpande hör av sig med förslag på uppsatsämnen för våra studenter.
- Idéerna för uppsatsämnen kan komma från en chef, en verksamhetsutvecklare eller enskild kurator eller socialsekreterare. Förfrågningarna lägger vi ut på studenternas kurshemsida och uppmuntrar dem att ta kontakt. I just Elins och Violas fall fick vi en fråga från kvalitetsutvecklaren Malin Gunnarsson i Trelleborgs kommuns socialtjänst, som undrade om några studenter kunde granska utredningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett perfekt ämne för våra studenter att sätta tänderna i, säger Teres.
Viola Hedlund Bie och Elin Lindquist hade just börjat fundera på uppsatsämne när de fick syn på anslaget på kurshemsidan och blev direkt nyfikna.
- På anslaget stod det att uppsatsen skulle handla om något kring jämställdhet, till exempel inom barnavårdsutredningar, missbruk eller psykiatri, berättar Viola och Elin. Malin hade många idéer och var väldigt öppen för att diskutera vad vi ville skriva om, ni får bestämma sade hon! Vi landade i att skriva om barnavårdsutredningar för att se om socialsekreterare uttrycker sig olika om tjejer och killar och om det kan tänkas få några konsekvenser för utredningarna.
Viola och Elin berättar också att de under juridikterminen på Socionomprogrammet läste bland annat om unga flickor som blir tvångsomhändertagna på grund av att de bedöms ha ett sexuellt avvikande beteende, medan pojkar inte blir tvångsomhändertagna av samma anledning. Under sin praktiktermin (VFU) såg de också att det gjordes skillnad i den behandling som flickor och pojkar fick.
Berätta om uppsatsen och era resultat!
- Vi analyserade den del av utredningen som socialsekreteraren skriver utifrån sin profession och bedömning. Vår hypotes var att det var stor skillnad mellan hur pojkar och flickor beskrevs, speciellt kring sexualitet. Men så var det inte.
Under arbetets gång kom studenterna fram till att lika många positiva beteenden beskrevs, men med olika ord. Både pojkar och flickor beskrevs som omvårdande, flickorna beskrevs också som bra på att ta emot hjälp. Pojkar var oftare beskrivna om omtyckta, medan flickorna beskrevs som älskade.
- Vi märkte att beskrivningen ofta var att pojkar utsätter varandra, medan flickor blir utsatta. Oron var större för flickors psykiska mående, medan oron för pojkar var att de skulle skada sig själva eller andra, säger Viola och Elin.
Båda grupperna erbjöds behandling med ungdomscoach, medan flickorna i högre utsträckning också erbjöds familjebehandling, trots att beskrivningarna av familjerna och andra relationer var lika i båda grupperna.
Arbetet resulterade i C-uppsatsen "Jämställdhet i barnavårdsutredningar. Socialsekreterares beskrivningar av flickor och pojkar".
- Vi hade ingen kontakt med Malin under själva skrivandet, bara med handledaren på skolan, även om vi så klart fick höra av oss till Malin under tiden. Sen skrev vi till Malin, att nu är vi godkända! Det var en härlig känsla, berättar Viola och Elin.
Berätta om när ni presenterade ert arbete för kommunen!
Viola och Elin fick presentera sina resultat för chefer inom socialförvaltningen i Trelleborg.
- Det var jättekul! Vi hade kämpat länge och var lite trötta på det. Nu var skrivandet klart och att då få visa upp vårt arbete var så roligt! Cheferna verkade glada och tacksamma för att vi hade gjort det här arbetet. En chef sade att det var lyx att få resultat serverat!
Hur kommer resultaten i er uppsats att användas, tror ni?
- Vår handledare uppmuntrade oss att vara ödmjuka och inte dra för stora slutsatser av vårt arbete. Det är dock bara en C-uppsats. Det känns ändå bra att ha gjort något som kan komma till användning. Det är givande att veta att våra resultat kan användas och betyda något för någon annan.
Viola och Elin pekar på några centrala fynd, bland annat om skolan. Båda grupperna i undersökningen hade problem med skolgången, men lösningarna för flickorna handlade inte om skolan. I utredningarna med pojkar var det däremot viktigt att skolan skulle fungera.
- Vi hoppas att vår uppsats kan fungera som diskussionsunderlag för socialarbetarna i Trelleborg. Kanske gör de fler undersökningar om detta.
Viola och Elin pekar på att det var intressant att få läsa riktiga utredningar, att som blivande socionomer få läsa hur socionomer skriver, vad man lyfter fram och inte lyfter fram, när det ledde till insats och när det inte gjorde det.
- Uppsatsskrivandet har varit en grund till diskussioner mellan oss, vi har lärt oss mycket mer än det som syns i uppsatsen. Vi rekommenderar verkligen andra studenter att ta kontakt med kommuner och fråga!
Teres Hjärpe avslutar:
- Vi kommer att få in fler förslag från Trelleborg till höstterminen, vilket vi ser fram emot!
