Azher som ursprungligen är från Pakistan, doktorerade i Norge och fick sedan tjänst som postdoc på Socialhögskolan i Lund. Hans postdoc-projekt kartlägger faktorer som kan underlätta för nyanlända att finna sig till rätta i det nya landet, och hur dessa samspelar.
– Vägen in i ett nytt land påverkas av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella faktorer, säger Azher Hameed Qamar. Tillsammans bildar dessa faktorer den sociala resiliensen, eller motståndskraften mot svårigheter, som kan underlätta för inträdet i det nya samhället.
Förmåga att hantera påfrestningar
Social resiliens kan beskrivas som människors, gruppers eller hela samhällens förmåga att hantera yttre påfrestningar och hot. Vilka faktorer är det som gör att vissa grupper eller samhällen klarar svåra situationer bättre än andra? Vad är det i samspelet med andra människor som hjälper oss ur svårigheter? Ett närliggande forskningsområde är social hållbarhet, men begreppet social resiliens har ett tydligare fokus på den sociala och politiska motståndskraften.
I postdoc-projektet gör Azher Hameed Qamar bland annat en intervjustudie med unga invandrare i Skåne. Han har träffat informanter på språkkaféer, genom basketklubben EOS och kommunen.
– Efter några intervjuer har jag fått intressanta insikter om social resiliens som en social process. Deltagarna kämpar för integration, transformation och tillhörighet i värdlandet, berättar Azher. Jag kommer att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter av status, synlighet, stödjande nätverk och samhörighet, vilket jag tror är viktiga aspekter av deras sociala upplevelser och sociala motståndskraft.
Konceptualisering av social resiliens
I Azhers senaste vetenskapliga artikel (publicerad i Science Direct 24 januari 2023), skriver han om konceptualisering av begreppet social resiliens i samband med unga nyanländas erfarenheter: ”Conceptualizing social resilience in the context of migrants’ lived experiences”.
– I min artikel presenterar jag ett teoretiskt ramverk för att karakterisera social resiliens som en social process. De flesta definitioner av social resiliens betonar en individs eller grupps förmåga att kämpa och växa, men jag menar att denna konceptualisering kan underminera eller ignorera den mångfald av mänskliga sociala erfarenheter och sociala sammanhang som bidrar till social resiliens som en socialt konstruerad process, säger Azher.
Han menar vidare att människors interaktion med omgivningen hjälper oss att lära, ompröva och forma våra liv.
– Därför bör vi närma oss denna process från grunden, ge röst åt hur social resiliens utvecklas i människors liv och hur de ger mening åt sina upplevelser.
Nästa steg i projektet
Under år 2023 planerar Azher att inkludera socialarbetare som deltagare i studien. Socialarbetarna arbetar med migranter, hjälper dem och bidrar till att skapa ett stödnätverk för dem. Projektet beräknas vara klart i mars 2024.