Till den ekonomiska eliten räknas vd:ar och styrelseledamöter på storbolag, de med störst förmögenhet och personer med makt att reglera ekonomin. I den nya World Elite Database (WED) finns drygt 3 500 namn från 16 länder som tillsammans står för 54 procent av världens BNP. Ett 70-tal samhällsforskare har samlat in datan. Uppgifterna rör kön, ålder, utbildningsinriktning, utbildningsnivå och födelseort.
Skillnader mellan länder
Världens ekonomiska eliter liknar varandra – men skillnader finns. Äldst är den amerikanska eliten med en medianålder på 62 år; yngst är Kina och Polen, där medianen är 55 år och en större andel är superrika under 40. Kina sticker även ut i födelseort: nästan hälften är födda i mindre byar. Dock är bara 1 procent av Kinas elit är född utomlands, medan motsvarande andel i USA, Danmark, Schweiz och Chile ligger på 20–36 procent. Storbritannien toppar med 45 procent utlandsfödda.
- Det är intressant att se att hela 20 procent av Storbritanniens ekonomiska elit kommer från landets forna kolonier, säger Håkan Johansson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet och ordförande för det nätverk av forskare som arbetat med databasen.
Här sticker Sverige ut
Den enda parameter där Sverige sticker ut är den som gäller utbildningen: endast 5 procent av vår ekonomiska elit har en doktorsgrad, att jämföra med Tyskland som ligger i topp med 35 procent, följt av Polen, Kina, Schweiz, USA och Finland.
- Det är helt klart så att en doktorsgrad inte värderas högt i Sverige och inte behövs för att nå samhällets ekonomiska topp, säger Håkan Johansson.
En masterexamen är vanligast, förutom i Argentina, Italien och Storbritannien där en kandidatexamen är mer förekommande. Lägst utbildningsnivå har de som ärvt sin förmögenhet.
Säkraste utbildningen?
Vilken utbildning ska man då välja om man vill tillhöra den ekonomiska eliten? Det säkraste kortet är att studera ekonomi. Den utbildningen toppar i samtliga länder utom Kina och Finland, där en civilingenjörsexamen är snäppet vanligare. Storbritannien, Polen och Schweiz är de länder där en examen i humaniora eller juridik värderas högst – här har minst 20 procent av toppskiktet studerat dessa ämnen. Motsvarande siffra för Sverige, Danmark och Norge är lägre än 10 procent.
Varför har ni samlat på uppgifter om den ekonomiska eliten?
– Ekonomiska eliter är intressanta eftersom de har enorm makt. De påverkar människors arbetsförhållanden, länders välstånd och den finansiella utvecklingen. Detta är den första databasen av sitt slag och vi är många forskare som kommer att använda den i våra studier, säger Håkan Johansson.
– Ett exempel på forskning som vore intressant att göra med hjälp av databasen är att knyta den till vad ekonomiska eliter faktiskt gör med sin makt, exempelvis i studier av eliternas klimatpåverkan, fortsätter han.