Forskningsresultaten har publicerats i boken Civilsamhällets eliter? En jämförande studie av europeiska civilsamhällen, i projektet Civilsamhälleseliter? En jämförande studie av sammansättningen, reproduktionen, integrationen och ifrågasättandet av eliter i Europeiska civilsamhällen
Hur rekryteringen av eliten i civilsamhället går till var länge höljt i dunkel. Likaså vad som egentligen är kännetecknande för denna elit. För att ta sig framåt och uppåt i denna idéburna sektor är personliga relationer avgörande. Urval och rekrytering sker inte i verklig konkurrens, konstaterar forskarna, utan är betydligt mer beroende av informella nätverk än i andra sektorer och länder.
Forskningen visar att rekryteringen till civilsamhällets maktpositioner är en icke-transparent process, med koder och regler som är svåra att få syn på för den som kommer utifrån och saknar access till de rätta nätverken. En följd blir bristande cirkulation, och en fortsatt eller ökad homogenitet i toppen av civilsamhällets hierarkier.
Ökat ifrågasättande
Forskarna har kunnat se ett ökat ifrågasättande av civilsamhällselitens legitimitet och rekryteringsgrund. Tidigare har civilsamhället framgångsrikt bidragit till en demokratisering av den politiska maktens rum, men ledarnas exklusiva sociala bakgrund och de stängda vägarna uppåt kan leda till ökad splittring mellan gräsrötter och ledarskikt.
Förnekar maktanspråk
Trots exklusiva resurser i form av personliga kontakter med prominenta politiker och näringslivstoppar, är det inget de gynnas av, enligt vad toppledarna själva hävdar i intervjuer med forskarna. Ledarna hävdar också att engagemanget i organisationens värderingar är det väsentliga, inte den egna karriären och statusen, en inställning som är djupt förankrad i sektorn.
