Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Antologi ger skrivbordet den kulturella plats det förtjänar

Bok Deskbound Cultures. Bild: Jonas Vågström.
Bild: Jonas Vågström

Den mesta forskningen är resultatet av skrivbordsarbete, men lite vetenskaplig uppmärksamhet har ägnats åt själva skrivborden. Nu kommer en ny bok ut, där just skrivbordets betydelse i våra kontor, hem och populärkulturen presenteras och behandlas. Socialhögskolans Elizabeth Martinell Barfoed och Teres Hjärpe bidrar med ett kapitel om skrivbordets dubbla och motsägelsefulla historiska betydelse i socialt arbete.

Medieforskarna Johan Jarlbrink och Charlie Järpvall är initiativtagare till antologin  Deskbound Cultures - Media and Materialities at Work och genom en inbjudan till forskarkollegor, bland annat på Socialhögskolan i Lund, publiceras nu denna tvärvetenskapliga bok där skrivbordet kliver fram och får den kulturella plats det förtjänar.

Bokens olika kapitel behandlar skrivbordets betydelse utifrån flera olika perspektiv; företagsekonomi, kulturvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, mediehistoria och socialt arbete, och ställer frågor som Vilken roll har skrivbordet i socialarbetarnas vardag? Vilken skillnad gör det att många handlare på finansmarknaderna flytt från handelsgolv till skrivbord där rörelser och transaktioner är synliga på skärmar? Varför sitter så många talkshowvärdar bakom skrivbord? Och vad händer när skrivborden lämnas för andra arrangemang?

Central tankefigur i socialt arbete

Elizabeth Martinell Barfoed och Teres Hjärpe uppmärksammar i sitt kapitel The desk as carrier and barrier in social work skrivbordets dubbla och motsägelsefulla historiska betydelse i socialt arbete. Å ena sidan har skrivbordet ända sedan socialarbetaryrkets uppkomst symboliserat distanserat och "oengagerat" socialt arbete, genom vilket asymmetriska maktrelationer mellan professionell och klient förstärks. Å andra sidan har skrivbordet, genom strävan efter professionalisering, evidensbasering och rättssäkerhet kommit att bli en central nod där socialt arbete planeras, utförs, utvärderas och inte minst administreras. 

Dessa skrivbordets olika betydelser hjälper oss att förstå den moderna socialarbetarens dilemma när ideal om att vara engagerad och samhällsnära kompromissas mot det administrativa och formaliserade arbete som krävs i dagens välfärdsorganisationer. 

Boken är en akademisk antologi, publicerad av Mediehistoriskt arkiv (nr 53, 2022).