Att i dessa speciella tider ge ut en årsbok som inte handlar om den pågående pandemin kan tyckas underligt. Men att för en enda liten stund glömma bort den forskning som rör barn och deras välfärd vore att missa viktiga perspektiv av vår framtid, skriver redaktör Lars Harrysson i förordet till Socialhögskolans årsbok 2019. Tillsammans med årets gästredaktör, professor Gunvor Andersson, har han tagit fram den tematiska inramningen till årsboken.
-Nytt för i år är att temat har givits ett mycket större utrymme, ambitionen har varit att presentera ett axplock av aktuell och pågående forskning inom området, berättar Lars Harrysson. Totalt bidrar åtta forskare med texter som berör olika aspekter av forskningsområdet barn, familj och välfärd.
Ulrika Levander skriver om Olika barns plats i föränderliga diskurser om psykisk ohälsa. Ur ett historiskt perspektiv visar hon att det över tid har funnits olika synsätt på barns och ungas psykiska ohälsa, dess innebörd, omfattning och orsaker, samt skillnader i synsätt vad det gäller pojkar och flickor i allmänhet och dem som berörs av samhällsvård.
Lina Ponnert skriver om Barnskydd i en rättslig och evidensbaserad praktik. Den handlar om förutsättningar för barnskydd, när barnen är små och utsätts för våld. Barnen kan inte föra sin egen talan och höga krav på bevis och evidens riskerar att lämna dem oskyddade.
Susanna Johansson skriver om Målgruppen för barnahus – hur definitioner, variationer och gränsdragningar kan förstås. I barnahusmodellen samverkar socialtjänsten och rättsväsendet och förhör av barn, som misstänks ha varit utsatta för brott, sker i en barnvänlig miljö. Susanna har följt utvecklingen av barnahus i Sverige såväl som i övriga nordiska länder.
Maria Kläfverud skriver om Förväntningar på barn i samband med barnahusbesök. Hon har intervjuat föräldrar, barn och så kallade trygghetspersoner, som är stöd till barn vid besök på barnahus utan medföljande föräldrar. Hennes forskningsarbete är del av ett forskningsprojekt om barnahus ur ett barnrättsperspektiv.
Martin Bergström skriver Om vikten av att socialarbetare kan värdera en insats för barn i dygnsvård. Han för en diskussion om att göra socialtjänstens användning av interventioner för barn i samhällsvård mer etiskt försvarbar genom att använda en problemteori och en programteori. Martin har sedan lång tid tillbaka forskat om psykometriska mätinstrument och effektutvärderingar av familjeinsatser.
Sofia Linderot skriver om Familjehem med formellt uppdrag att ta hand om sitt barnbarn. Hon har genom intervjuer fått del av mor- och farföräldrars syn på dubbla rollen att både ha formellt uppdrag att ta hand om sitt barnbarn och känna informell förpliktelse som förälder till barnbarnets förälder.
Em Anderssons skriver om Internationell adoption, kunskap och socialt arbete. Hennes bidrag bygger på tidigare analyser av offentliga dokument om internationella adoptioner mellan åren 1997 och 2008, en tidsperiod under vilken ett flertal förändringar i adoptionsverksamheten skedde.
Bodil Rasmusson bidrar i årsboken med sin text Barnens rätt i världen. Den handlar om hennes internationella arbete inom ett utbildningsprogram om barnkonventionen och barns rättigheter.
Som en avslutning på årsbokens tema barn, familj och välfärd presenterar socionom Lejla Idrizovic en inblick i hennes uppsatsarbete kring ett barnperspektiv vid ekonomiskt bistånd.
Länk till Socialhögskolans årsbok 2019 (RRSW 2020:3)