Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Förberedelser för forskningsprojekt om socialt arbete och klimatförändringar i full gång

Bilfärja mellan Jorhat och Majuli, Indien.
Manish K Jha, Jan Magnusson och Bipin Jojo på färjan från Jorhat till Majuli, en av de största flodöarna i världen och som på grund av erosion snabbt minskar i storlek.

I Indiens nordöstra region, inkilad mellan Bhutan, Myanmar och Bangladesh, pågår förberedelserna för ett forskningsprojekt om socialt arbete och klimatförändringar. Forskare från Socialhögskolan och partnerinstitutionen Tata Institute of Social Sciences i Mumbai reser runt och träffar representanter från civilsamhället och olika myndigheter.

Socialhögskolans medarbetare Jan Magnusson befinner sig just nu i Indien där han tillsammans med Manish K Jha och Bipin Jojo från vår partnerinstitution Tata Institute of Social Sciences i Mumbai förbereder ett forskningsprojekt om socialt arbete och klimatförändringar.  Platsen för det kommande fältarbetet är Indiens nordöstra region som ligger inkilad mellan Bhutan, Myanmar och Bangladesh.

Forskarna reser runt och träffar nyckelpersoner och representanter från civilsamhället och olika myndigheter. De har bland annat varit i Shillong och Khasi Hills i delstaten Meghalaya och på Majuli, en relativt isolerad ö i Brahmaputrafloden i delstaten Assam, där de pratat med talespersoner för olika stammar och socialarbetare aktiva i olika lokala NGO:er. 

Ekosocialt arbete

På senare tid har forskare inom socialt arbete börjat belysa det sociala arbetets roll i relation till klimatförändringar och argumenterar för ett förhållningssätt där individen ses i ett större sammanhang. Det teoretiska ramverk som forskningsprojektet vill luta sig mot är "ekosocialt arbete", ett perspektiv som också tar med den fysiska miljön - naturen, djuren och även människors andliga dimension - och som innebär att socialarbetaren behöver engagera sig i lokala, sociala rörelser för ett hållbart samhälle.

Det planerade forskningsprojektet ska framför allt fokusera på stambefolkningarnas perspektiv, deras alternativa kunskapssystem och diskurser kring klimatförändringarna, deras respons på myndighetsinterventioner och deras relation till civilsamhällets organisationer och olika myndigheter.

Fältarbetet

Regionen där projektets fältarbete ska utföras, är i huvudsak ett flodområde längs Brahmaputra och är omgivet av kullar täckta av regnskog. Den har ett övervägande subtropiskt klimat med varma, fuktiga somrar, svåra monsuner och översvämningar. Under de senaste åren har det skett en temperaturökning på runt +2°C. Det förväntas också en minskning av den årliga nederbörden i den norra delen samt minskad nederbörd under vintermånaderna januari och februari till 2030-talet.

Trots regionens rika naturresurser och etniska och kulturella mångfald, är den en av de minst utvecklade regionerna i landet. Platserna för projektets planerade fältarbeten är hem för över hundra stamsamhällen och fler än 1000 byar, och för invånarna här har klimatförändringarna redan inneburit uppoffringar som förändringar i livsstil, försörjning och religiösa riter. 

Även om klimatförändringsrelaterade förebyggande insatser ofta anses vara en fråga för staten har lokala civilsamhällets organisationer också varit alerta och delaktiga i utförandet av olika insatser med syfte att skapa hållbarhet och gräsrotsmobilisering.

Nästa steg

Nästa steg i processen är att utforma en ansökan om forskningsanslag både i Sverige och i Indien.

Khasi Hills berättar om de förändringar i livsstil, försörjning och religiösa riter som klimatförändringarna har inneburit
John Kharshiing från Society for Promotion of Indigenous Knowledge and Practice och talesperson för stambefolkningen i Khasi Hills berättar om de förändringar i livsstil, försörjning och religiösa riter som klimatförändringarna har inneburit.

 

Meghaly Senapati från Tata Institute of Social Sciences.
Meghaly Senapati från Tata Institute of Social Sciences campus I Guwhati visar vilka grönsaker som tidigare odlats i regionen men som nu måste importeras från andra delar av Indien.
Regnskog
Banbhalang tog med sig forskarna in i kungariket Himas heliga skog. En stor del av marken och skogen runt Shillong tillhör stambefolkningen som därför har kunnat förhindra storskalig avverkning.
Upphöjd vägbana
För att förbättra framkomligheten under de återkommande översvämningarna anläggs höga vägbanor. Men det räcker ofta inte till. Stammar som lever nära floden får sina byar förstörda varje år.
Sandsäckar för att förhindra erosion.
Sandsäckar längs flodbanken ska förhindra erosion men på grund av undermåliga produkter från privata leverantörer måste de bytas ut varje år.
Manish K Jha i samspråk med Hemchandra Goswami vid Samaguri Satra.
Manish K Jha i samspråk med Hemchandra Goswami vid Samaguri Satra, ett av de många Vaishnavitiska hindukloster som ligger på ön Majuli.