De samhällsekonomiska kostnaderna skenar till följd av kompetensbrist i Sverige fram till år 2035. Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet och det beror till stor del på attitydfrågan mot yrkesprogrammen på gymnasiet, skriver Dagens Nyheter.

– Huvudförklaringen är att vi lever i ett kunskapselitistiskt samhälle. Det är en fortsatt missuppfattning, att man inte kan utvecklas eller gå vidare i livet om man inte studerat på högskola, säger Socialhögskolans Alexandru Panican, som forskat inom matchningsproblematiken på arbetsmarknaden.

Han anser att retoriken från politiker och andra ansvariga varit allt för nedvärderande. Ord som ”skoltrött”, ”lågpoängare” och ”resurssvaga” kopplas ofta till de som väljer yrkesutbildningarna, berättar Alexandru Panican.

– Vi ska komma ihåg att de har längre dagar med mer praktik, höga krav på säkerhet och man måste vara minst lika duktig som på ett högskoleförberedande program.