Nyligen lämnade socialtjänsten i Malmö på polisens begäran ut sekretessbelagda uppgifter om papperslösa familjer. Denna begäran var en del av polisens intensifierade arbete med att söka efter och avvisa personer som lever i papperslöshet. Således agerade Malmös socialtjänst som polisens förlängda arm.
Från Socialhögskolans sida vill vi lyfta fram vikten av ett professionsetiskt perspektiv, vilket innebär att människovärdesprincipen är en grundläggande utgångspunkt i socialt arbete som profession och akademiskt ämne. Detta innebär att socialt arbete och polisarbete inte är eller bör vara samma sak. Socialtjänsten finns som ett skyddsnät för dem i vårt samhälle som av olika anledningar befinner sig i utsatta situationer. Gällande papperslösa personer vet vi sedan länge, genom forskning och erfarenheter, att detta är en grupp som lever under extremt svåra levnadsvillkor. Det handlar om fattigdom, bostadslöshet, stress och oro inför framtiden i kombination med traumatiska erfarenheter från ursprungslandet och under flykten till Sverige. Vidare har Sverige ratificerat Barnkonventionen, och all rättsanvändning ska genomsyras av principen om barnets bästa. I Socialtjänstlagen finns även principen om barnets bästa inskriven, och i alla beslut som rör barn ska principen om barnets bästa utredas och beaktas.
Vi ser också att det pågår en kamp för just detta, att som socialarbetare främst se till de utsattas behov. Socionomer som organiserar sig, socionomstudenter som protesterar mot angiveri och enskilda socialarbetare som höjer sina röster i debatten. Från Socialhögskolans sida ger vi vårt fulla stöd till dessa och liknande initiativ som syftar till att tydliggöra människovärdesprincipen i socialt arbete samt kämpa för att de som befinner sig i utsatta positioner ska få stöd och hjälp av socialarbetare – utan att behöva oroa sig om deras uppgifter kommer överlämnas till polis.
2016-12-04, 17:57 Förtydligande avseende Socialhögskolans uttalande
Socialt arbete som profession och akademiskt ämne är mer än myndighetsutövning. Vi som utbildnings- och forskningsinstitution måste förbereda våra studenter för att kritiskt kunna förhålla sig till komplexa problem med hjälp av bästa möjliga kunskap, de senaste forskningsrönen samt de professionsetiska principer som definierar yrket.
Vi i ledningsgruppen beslutade att göra ett uttalande till stöd för våra socionomstudenter som snart skall ut i arbetslivet. Beslutet grundar sig på en diskussion med våra forskare, lärare, doktorander och studenter. Studenterna uttryckte oro inför det faktum att de kan få ett arbete där cheferna säger en sak och det som de lärt sig under utbildningen säger något annat. Det är inte självklart att det som forskningen visat vara en lämplig åtgärd blir verklig i ett politiskt sammanhang som följer en annan logik och andra prioriteringar.
Vårt stöd riktas även till socionomprofessionen och alla socialarbetare ute i landet som dagligen arbetar med mycket komplexa ärenden under många gånger svåra förhållanden – med knappa resurser och hög arbetsbelastning. Socialarbetare tvingas ofta att agera i ärenden där det finns många olika konkurrerande perspektiv och där det inte är självklart vilket lagrum som är överordnat en annat. I exemplet med att lämna ut uppgifter till gränspolisen menar vissa att kapitel 17 i Utlänningslagen (2005:716) är det som gäller medan andra hävdar att Barnkonventionen och andra paragrafen i Socialtjänstlagen (2001:453) bör vara överordnad. Det senare förhållningssättet kanske även refererar till 1 Kap §10 i Utlänningslagen som också rör beaktandet av barnets bästa. Någon prövning av vilket lagrum som bör gälla finns ej. Enligt Sydsvenskan har kommunjuristerna i Malmö stad gjort en snabbutredning angående tolkningen av Utlänningslagen. En prövning i högre instans vore intressant. Olika lagrum får olika betydelse då myndigheter vid olika tillfällen väljer att strategiskt satsa på ett specifikt område där det kanske dessutom finns politiska beslut och där resultat efterfrågas. Denna typ av prioriteringar har en tendens att förändras ganska ofta. Socialarbetare arbetar på olika nivåer och för dem som arbetar direkt med klienter visar forskningen tydligt att det relationsskapande arbetet är överordnat om en positiv förändring av klientens situation skall komma till stånd. Likt andra människobehandlande organisationer måste socialarbetaren härbärgera kunskap och information som i sig kan vara problematisk, men för att nå vidare i det sociala arbetet måste denna kunskap och information underordnas andra principer. Utbildning i socialt arbete har en vetenskaplig grund med ett tydligt professionsetiskt perspektiv där flera internationella lagar och konventioner ingår. Vår förhoppning är att diskussionen fortsätter och att andra aktörer likt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Akademikerförbundet SSR samt våra kollegor vid andra socialhögskolor också för upp diskussionen kring det sociala arbetets professionsetiska hållning. Det är en självklarhet att socionomer skall utgå från den lagstiftning som gäller, särskilt vid myndighetsutövning. Socialhögskolans uttalande motsäger sig inte detta, tvärtom – det sätter bara fokus på att det i denna fråga finns olika lagar och att den tolkning som Malmö stad valt att göra är inte helt självklar i förhållande till bland annat Socialtjänstlagen och Barnkonventionen.
Socialhögskolans lednings uttalande tar sin utgångspunkt i att vi inte vill utbilda socionomer som bara lyder order om att agera enligt ett specifikt lagrum utan att undersöka om detta kan strida mot andra lagar eller grundläggande etiska principer och värden. Socialt arbete som akademiskt ämne och profession befinner sig i en global kontext där utbildningen tar hänsyn till de företeelser som sker globalt, men som kan få lokala konsekvenser. FN betonar exempelvis att:
‘More than many professions, Social Work educators and practitioners are conscious that their concerns are closely linked to respect for human rights. They accept the premise that human rights and fundamental freedoms are indivisible, and that the full realization of civil and political rights is impossible without enjoyment of economic, social and cultural rights’ (United Nations, 1994: 5).
Utifrån denna typ av faktum är det av stor vikt att socionomprofessionen definierar sina egna utgångspunkter och inte överlåter detta till andra professioner. Vi vill att våra studenter vet att vår utgångspunkt är att vår socionomutbildning ligger i linje med socionomers professionsetiska hållning och har stöd i forskningsbaserad kunskap om hur socialt arbete bör och måste bedrivas.
Human rights and social work: a manual for schools of social work and the social work profession. (1994). New York: United Nations.
Staffan Blomberg, prefekt
Marcus Knutagård, biträdande prefekt