– Det känns fantastiskt roligt. Det var så många intressanta uppsatser med i år, så jag känner mig verkligen hedrad, men också lite överrumplad och förvånad. Det har ju gått nästan ett år sedan jag satt där inne uppsatsbubblan och skrev och mycket har hänt sedan dess. Jag känner mig också otroligt tacksam för Teres Hjärpes ovärderliga handledning och för intervjupersonerna, BUP-kuratorerna, som gjorde plats för mig i sina redan fullspäckade scheman och delade med sig av sina klokskaper. Utan dem skulle jag aldrig stå här idag, säger Evelina Hanson som tog sin socionomexamen i våras till tidskriften Socionomen.
Kuratorerna försätts i etisk stress
I sin kandidatuppsats har Evelina Hanson undersökt hur sjukhuskuratorers känsloarbete och etiska ställningstaganden upplevs och hanteras. Hon belyser hur motsättningarna mellan professionella värderingar och en marknadsanpassad organisation ska förstås utifrån filosofiska teorier om etisk stress.
Uppsatsen visar bland annat på att vårdgarantin i kombination med ett högt patientinflöde skapar tidsbrist och stress hos kuratorerna. Ju fler patienter desto svårare är det att utlova tillgänglighet och pålitlighet. Ju högre stress desto svårare går det att vara känslomässigt närvarande. När patienter sätts i vårdkö leder det ofta till att kuratorerna tvingas gå emot sina bedömningar av patienternas vårdbehov och idealen de har runt sitt känsloarbete.
Uppsatsen visar också att det inte finns plats för tillräcklig förståelse för kuratorernas känsloarbete i en marknadsanpassad organisation. Det skapar kontinuerliga moraliska dilemman för kuratorerna. Evelina Hanson menar att den etiska stressen därför inte bara kan ses som en konsekvens av situationen inom BUP, utan också som ett mer långtgående strukturellt problem.
Uppsatsen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra kuratorer på tre barn- och ungdomspsykiatriska specialistmottagningar i Skåne.